En granskning som sätter moralen i gungning

SVT: s program "Uppdrag Granskning" (UG) har tagit sig an fallet med den våldtäkts- och utvisningsdömde mannen från Syrien som fick 840 000 kronor av regeringens justitiekansler JK.

Annica Ihrner arbetar som dokumentgranskare på Migrationsverket. I Uppdrag Granskning berättade hon för reportern Sophia Djiobaradis (th) om varför hon varnat för att den våldstäktsdömdes pass kunde vara falskt.

Annica Ihrner arbetar som dokumentgranskare på Migrationsverket. I Uppdrag Granskning berättade hon för reportern Sophia Djiobaradis (th) om varför hon varnat för att den våldstäktsdömdes pass kunde vara falskt.

Foto: Skärmklipp från Sveriges Television

Krönika2022-01-20 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Brottslingens tid i fängelse blev mycket kort och utvisningsbeslutet hänger i luften. Den moraliska indignation som sjuder under ytan i UG: s produktioner ligger mycket nära det vi kallar för det "allmänna rättsmedvetandet" vilket starkt bidrar till programmets genomslagskraft och betydelse. 

Uppdrag Granskning berättar att våldtäktsmannen drog igång en kriminell karriär tämligen omgående efter det att familjen kommit till Sverige. Det första grova brott han lagfördes för - förvisso utan att få något mer kännbart straff än en tågbiljett tillbaka till familjen i Malmö - var ett överfall på en taxichaufför i Alvesta. Taximannen slogs ner, kastades in i bilens bagagelucka, dödshotades och utsattes för rånförsök. Taxichauffören intervjuades i Uppdrag Granskning. Mannen tilldömdes ett skadestånd på 50 000 kronor. Av dessa pengar har han dock inte fått ett öre eftersom han själv måste försöka driva in pengarna från de två kumpanerna som - till skillnad från den blivande våldtäktsmannen - faktiskt dömdes för övergreppet. Brottsoffren - en av de våldtagna kvinnorna hade en liknande berättelse - får alltså själva försöka få in sina skadestånd från de kriminella personerna medan offrens gärningsman får ett mångdubbelt mycket större skadestånd levererat direkt i handen av staten. Det är klart att man bör och ska reagera på sådana skevheter och orättvisor.

Uppdrag Gransknings huvudpoäng är i mina ögon väl underbyggd kritik mot att rättsstaten upprepade gånger lättvindigt accepterat den våldtäktsdömdes uppgifter om sin ålder. I skydd av uppenbarligen falska åldersuppgifter och en ängslig/bekväm polis- och åklagarmakt har den unge mannen mestadels varit fri att begå ett stort antal grova brott. Det var även den förment låga åldern som fick JK att ge ett absurt högt skadestånd till den rättmätigt dömde våldtäktsmannen. Utvisningen kanske inte blir av eftersom Sverige av outgrundliga skäl vill skydda brottslingar från att göra militär värnplikt i sina hemländer. Oavsett detaljerna i just detta enskilda fall så visar UG på ett antal rättsstatliga systemfel som Sverige behöver ta itu med. Taxichaufförens ord i UG är en bra målbild för både allmänt och professionellt rättsmedvetande: Den som är kapabel att begå ett grovt våldsbrott bör också ses som kapabel att ta ett hårt straff.