I fotspåren av den gängkriminella explosion som drabbat Sverige på senare tid traskar en rätt så bedrövlig och stereotyp debatt om förebyggande visavi ingripande insatser mot kriminaliteten. Det hävdas - med all rätt - att det förebyggande arbetet har misskötts och det hävdas - med all rätt - att det ingripande arbetet har misskötts. Dessa två rättmätiga konstateranden är emellertid delar av samma helhet; inte två varandra helt motstående intressen. Den regering som tror att det är vänster att vara blyg för straff och ordning och reda eller som tror att det är att vara höger att vara blyg för förebyggande insatser och jämlikhet; den regeringen är rökt och bör aldrig tillträda.
Jag är i allt väsentligt en mycket traditionell socialdemokrat. Vilket betyder att jag inte ligger sömnlös på nätterna och grubblar på om saker och ting är höger eller vänster. Den traditionella socialdemokratin grubblar helst på dagtid - då större delen av de samhällsbärande förvaltningarna är som mest aktiva och kan göra störst skillnad. Och det vi grubblar över är hur samhället - eller folkhemmet som det kallades förr i tiden - kan bli bättre, tryggare, rättvisare och jämlikare. Konstigare är det inte.
Socialdemokratin har alltsedan 1930-talet och framåt varit det dominerande regeringspartiet. På senare tid har regerandets favörer utjämnats något. Under de tjugo år som jag hittills har arbetat på Folkbladet - 2004-2024 - är det oavgjort mellan S och M. Persson och Löfven har haft 10 statsministerår och Reinfeldt och Kristersson har haft 10 år i det högsta ämbetet. Just nu leder Kristersson på poäng därför att han har regeringskvarteren runt Rosenbad i sin hand. Men den poängställningen är, likaväl som Socialdemokraternas övertag i opinionsmätningarna, inte mycket att hänga i den stundande julgranen om inte de båda partierna på djupet inser vad som står på spel för Sverige.
Folkbladets krönikör Anders Jonsson påpekade tidigare i veckan att det inte kan vara "så svårt att samla en bred majoritet för att sätta in kraftfulla åtgärder för att ge unga människor på glid en meningsfull sysselsättning samtidigt som alla medel sätts in för att knäcka gängen." Så är det. Inte antingen eller. Utan både och.
Det klassiskt förebyggande är att se till att integrationen in i Sverige inte är valbar eller frivillig. En fyrkantig traditionell social- kriminal-och skolpolitik är vad som krävs. Det finns inga magiska tricks för att förebygga utanförskap och elände. Stopp för allt annat än seriös arbetskraftsinvandring, stopp för dåliga förskolor, grundskolor och gymnasieskolor och stopp för flum i domstolarna är det som bygger Sverige starkt. Så var det förr och så är det nu.