På tisdagsförmiddagen den 26 november hölls en pressträff på regeringskansliet där migrationsminister Johan Forssell tog emot juristen Anita Linders utredning om stärkt återvändandeverksamhet där bland annat förslaget om utökat informationsutbyte ingår. Eller för att vinkla saken som Sveriges Radio valde att göra i sin nyhetssändning vid sextiden på tisdagsmorgonen: "Regeringens och Sverigedemokraternas utredning om att offentligt anställda ska vara skyldiga att rapportera in papperslösa till Migrationsverket och Polisen."
"Papperslösa" är ju som bekant en vänsterinspirerad identitetspolitisk beskrivning av människor som vistas i Sverige på olagliga grunder. Vilket inte Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges skolledare verkar ha helt klart för sig. Hon och Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro intervjuades i Eko-nyheterna på tisdagsmorgonen. Enligt Gavelin Rydman riskerar barn och ungdomar - om de "anges" av skolpersonal - att hamna i "kriminalitet och brottslighet". Problemet är ju att de redan är indragna i kriminalitet av sina föräldrar. De vistas utan tillstånd i Sverige.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro påstår för sin del att sjukvård är en "mänsklig rättighet" och att vården därför inte har något annat val än att ge vård till alla som behöver det. Vilket är ett snurrigt resonemang. Svenska medborgare och människor med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till vård efter behov. Det finns särskilda regleringar för sjukvården inom EU och tillfälliga besökare från andra världsdelar har givetvis möjlighet till akuta insatser vid behov. Men att svenska skattebetalare skulle stå för hela mänsklighetens rätt till sjukvård; det är som sagt snurrigt tänkt.
Med detta väl sagt så "befriade" utredaren Anita Linder och även migrationsminister Johan Forssell kommuner och regioner från att involveras i en utökad informationsplikt. Anita Linder argumenterade för sina förslag utifrån ett effektivitetsperspektiv. Efter gedigna samråd och utredningar tillsammans med både obundna experter och med aktörer inom Migrationsverket och Polisen så förslår Linder att en handfull statliga myndigheter, (Pensionsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten) ska ges en plikt att utbyta information om utlänningar som misstänks befinna sig i Sverige på olagliga grunder.
Enligt utredaren har Socialtjänsten redan en plikt att lämna uppgifter om Polisen frågar. När det gäller skolan har "andra myndigheter" redan i huvudsak de uppgifterna och för sjukvårdens del kan den rådande sekretessen ha haft stor betydelse för utredarens val och prioriteringar.
Johan Forssell var mycket tydlig med att alla fyra partier i Tidösamarbetet är överens om att följa utredningens förslag. Man var också överens om utredningens direktiv där det fanns en tydlig uppgift om att föreslå åtgärder - också på en rad andra områden än just informationsplikten - som på det mest effektiva sättet kan bidra till att minska skuggsamhällets utbredning i det svenska samhället.
I utredningen finns flera förslag om att stärka den inre utlänningskontrollens möjligheter att arbeta mer effektivt. Så kallad biometri - fingertryck - och beslag av mobiler kommer att underlättas för att fastslå utlänningars identitet vid till exempel medborgarskapsärenden och ansökningar om uppehållstillstånd.
Utredaren Anita Linder och statsrådet Johan Forssell framstod som mycket rationella, politiskt begåvade och effektiva i jämförelse med den flummiga papperslöshetskritik som kommit från särintressen och media under de två år som utredningen arbetat. Tusen tack för den utfasningen.