Elpriser och kärnkraft kräver ödmjuk handlingskraft

Elministern Khashayar Farmanbar och miljö- och klimatministern Annika Strandhäll har haft en svettig start på sina ministerkarriärer.

Statsrådet Annika Strandhäll bör lyssna in samtiden på ett mer lyhört och ödmjukt sätt; så lyder uppmaningen i Widar Anderssons juldagsledare.

Statsrådet Annika Strandhäll bör lyssna in samtiden på ett mer lyhört och ödmjukt sätt; så lyder uppmaningen i Widar Anderssons juldagsledare.

Foto: Erik Simander/TT

Krönika2021-12-25 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Elpriser som rusar i vinterkylan visar såväl på elproduktionens svagheter som på riskerna med att ge den väderberoende elproduktionen ett slags överhöghet.Ministern Farmanbar försöker hålla en resonerande attityd i sina medieframträdanden. Dels försöker han tona ned elprisernas höga nivåer - billigare än i de flesta länder trots allt - och dels försöker han hålla med - regeringen tvekar inte att vidta snabba insatser och åtgärder för att minska problemen- - och han tycks inte stänga några dörrar för kärnkraft. Annika Strandhäll har däremot på sin kant intagit en mer tydligt negativ attityd till kärnkraft. Hon talar om att kärnkraften är för dyr och omständlig och därför inte hör framtiden till. Vilket är en märklig position givet den nya regeringens politiska läge.

För mig tycks det uppenbart att statsminister Magdalena Andersson styr politiken på ett nytt sätt efter att enpartiregeringen för S kommit till. Hon avbördar sig de miljöpartistiska låsningarna och kraven och vänder sig istället till riksdagens majoriteter i bland annat frågor om el, energi och kärnkraft. I EU-nämnden har regeringen anslutit sig till linjen att kärnkraft ska ingå i den så kallade taxonomin för EU: s klimatpolitik. Regeringen har även tagit tag i surdegarna om slutförvar för använt kärnbränsle. I sitt installationstal som ny partiledare gjorde det mig å andra sidan förvånad att Magdalena Andersson kategoriskt avfärdade kärnkraften för framtiden. Vi ska dock komma ihåg att då i början av november var Magdalena Andersson ännu bara en tänkt blivande statsminister för en koalitionsregering där MP ingår. Nu har vi ett nytt läge. Jag säger inte att stora kärnkraftsbyggen nu absolut måste till. Men en öppenhet och ödmjukhet inför Sveriges elproblem och inför de fossilfria produktionsmetoder som vi förfogar över med erfarenhet och kompetens; det vore verkligen på sin plats.

Den 23 december presenterade Infostat/Expressen nya opinionsundersökningar om människors inställning till elpriser och kärnkraft. Givet situationen så är det kanske inte så konstigt att människor oroas över elpriserna och att även allt fler har en positiv inställning till kärnkraft. Framförallt har åsikterna snabbt påverakts i de folkrika södra delarna av landet där elpriserna - av flera olika orsaker - har ökat snabbt och mycket och där elproduktion i form av kärnkraft har avvecklats under senare år. Som Infostats vd Peter Santesson säger i Expressen så är det "politiska minnet" ibland kort och det kan vara bortglömt i sommar om allt återgår till ett mer vanligt läge. Men man vet aldrig. Oavsett opinion så är Sveriges elproduktion ett mycket och samhällskritiskt reformområde. Regeringens statsråd behöver vara lyhörda och uppmärksamma på skiften i såväl människors attityder, hos riksdagens majoriteter och inte minst i den egna partiledningen. En kombination av ödmjukhet och handlingskraft är av nöden.