Sveriges riksdag har beslutat att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.  Ungefär runt 2045 förväntas även elbehovet i Sverige minst ha fördubblats. En aktör som har sådana förväntningar när det gäller elförbrukningen är Svenska kraftnät; den statliga myndighet som har ansvar för kraftförsörjningen i landet. 21 maj presenterade myndigheten sin rapport "Långsiktig marknadsanalys" där kraftsystemanalytikern Kristin Brunge och Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe i ett antal scenarier siar om hur de svenska klimatmålen om utsläpp av växthusgaser ska kunna samexistera med det förmodat kraftigt ökande elbehovet. Pudelns kärna är att fossila bränslen - olja, kol och gas - helt behöver fasas ut för att nå klimatmålen. Samtidigt är - skriver Svenska kraftnät på DN Debatt (21/5) förbrukningen av fossila bränslen idag "nästan lika stor som elförbrukningen." Det måste alltså kort sagt och fort gjort in nya bränslen som inte bara ersätter utan kanske fördubblat ersätter dagens bränslen för att klara elbehovet.

Scenarierna som de presenteras på DN Debatt är tankeväckande och ögonöppnande på många sätt. I en av punkterna blixtbelyser Svenska kraftnät - omedvetet eller ej - det absurda med att stirra sig blind på nationella mål när det gäller utsläpp av växthusgaser: "I scenarierna med lägre elanvändning antas (--) förädling av råvaror, till exempel järnmalm, i större utsträckning ske utanför Sveriges gränser." För att kunna nå de svenska klimatmålen skulle delar av den svenska, elintensiva basindustrin alltså behöva stängas och produktionen förläggas i ett annat land! I dessa beräkningar av den nära framtiden ingår också både planerade och mer akuta elransoneringar vid vissa tillfällen. Detta eftersom elproduktionen blir mer "väderberoende" när en stor del av effekten kommer från den kraftigt utbyggda vindkraften till lands och till havs. Vilket enligt Svenska kraftnät leder till snabba och stora förändringar av elpriset och till att förutsägbarheten blir mindre vad gäller kraftsystemets tillgång på elektricitet.

Ett scenario för 2045 innehåller en relativt hög andel förutsägbar elproduktion: "Det beror till stor del på att det utförs investeringar för tills­vidaredrift av kärnkraften. Nya kärnkraftsreaktorer etableras i Svealand och kraftvärmen byggs ut."  Vilket naturligtvis är det mest rimliga. Sverige kan ju inte börja lägga ner basindustri och införa elransoneringar bara för att några enstaka procent av riksdagens ledamöter styrs av stenålders vanföreställningar om kärnkraft.