Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Din kris ska inte förväxlas med en vårdkris

Hanne Kjöller kombinerar livet som författare och kolumnist med att arbeta som timvikarierande sjuksköterska.

Olivia Wigzell är generaldirektör på Socialstyrelsen och därmed högst ansvarig för rapporten om Öppna jämförelser i Sjukvården som släpptes på torsdagen.

Olivia Wigzell är generaldirektör på Socialstyrelsen och därmed högst ansvarig för rapporten om Öppna jämförelser i Sjukvården som släpptes på torsdagen.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Krönika2020-02-21 05:17
Detta är en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vilket är ett heltidsyrke hon lämnade för 25 år sedan. I en uppmärksammad kolumn på DN: s ledarsida (24/1) berättade Kjöller att personalen - läkare, sjuksköterskor och undersköterskor - på Södersjukhusets akutmottagning har tredubblats under det kvarts sekel hon har varit borta från arbetet. Antalet patienter är dock tämligen oförändrat enligt Hanne Kjöller: "Vid hårt tryck, då som nu, tar akuten emot knappt 300 patienter per dygn."

I en uppföljande DN-kolumn (8/2) ger Hanne Kjöller en drastisk och tänkvärd delförklaring till varför de stora resurstillskotten till sjukvården under de senaste 25 åren inte lyckats sudda ut bilden av den svenska vården som otillgänglig: "Vi behandlar relativt sett friska vuxna och ohjälpligt sjuka gamla. Ingen får längre dö. I synnerhet inte på en vårdinrättning. Döden blir ett slags kvitto på vårdens misslyckande."

Hanne Kjöllers ord kommer till mig när jag tar del av Socialstyrelsens rapport "Öppna jämförelser 2020 - sex frågor om vården" som presenterades på torsdagen 20 februari. 

Rapporten är stor och omfattande och väger och mäter 51 olika områden i den svenska sjukvården. Sådana här rapporter skapas alltså inte på en kafferast. Därför gäller resultaten året 2018.

Socialstyrelsens sammanfattande bedömning är att "De medicinska resultaten har huvudsakligen förbättrats sedan senaste mätningen. Allt fler överlever folksjukdomar som cancer och hjärtinfarkt, och diabetesvården visar på förbättrade resultat."

När jag plöjer igenom valda delar av rapportens dryga 160 sidor så finns det förvisso saker och ting som inte är på topp. 19 procent av befolkningen anser sig inte ha tillgång till den "sjukvård de behöver" vilket är fler än året före. Antalet vårdplatser är lågt i Sverige; enligt Socialstyrelsen handlar det 7,1 överbeläggningar och utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser. "Utlokaliseringar" betyder att patienter vårdas på en annan enhet än där det medicinska ansvaret finns vilket "innebär stora patientsäkerhetsrisker" enligt Socialstyrelsen. Andelen som får en planerad operation utförd inom 90 dagar har minskat i många år och alltfler avstår från tandvårdsundersökningar. Så är det.

Den som hävdar att vi lever i en "sjukvårdskris" har dock en svår bevisbörda. Det kan krisa här och där och från och till. Som enskilda patienter kan vi uppleva kriser vid väntetider och vid tuffa besked. Men sådant ska inte förväxlas med vårdkriser. I det mest väsentliga är det mesta ganska bra. De tunga problem som finns går att åtgärda. 

Karta: Södersjukhuset