Det nya folkpartiet behöver fler arbetare och chefer

Socialdemokraterna framstår som folkpartiet här och nu när SCB mäter hur sympatierna för partiet är spridda i befolkningen.

Socialdemokraterna framstår som ett riktigt folkparti i jämförelse med Moderaterna och (framförallt) med SD i SCB: s partisympatimätning som kom på torsdagen 8 december.

Socialdemokraterna framstår som ett riktigt folkparti i jämförelse med Moderaterna och (framförallt) med SD i SCB: s partisympatimätning som kom på torsdagen 8 december.

Foto: SCB/Torbjörn Hållö LO

Krönika2022-12-09 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skillnaderna är påtagliga gentemot de två andra större partierna Moderaterna och Sverigedemokraterna. SCB utgår från de olika yrkesområden som finns i statistiken. För socialdemokraternas del är det ganska jämntjockt runt 30 procent när det gäller chefer, akademiker, TCO-grupper och yrkesområdena 4-5 (anställda inom administration, omsorg och försäljning.) Det som sticker ut hos S (eller kanske snarare sticker ner) är de relativt låga partisympatierna bland arbetare inom lantbruk, industri och bygg. I den gruppen är Sverigedemokraterna solklart bättre än moderater och socialdemokrater. 

Slår SD ihop sina cirka 40 procent med andelen moderata sympatier i arbetargruppen så når de båda partierna upp mot 57 procent. Medan Socialdemokraterna får nöja sig med lite drygt 25 procent. Det socialdemokratiska yrkessympatifältet är tämligen väl samlat mellan ungefär 26 och 31 procent. SD: s sympatikarta är betydligt mer spretig. De stora sympatierna bland arbetare kan till exempel jämföras med de högst begränsade SD-sympatierna bland akademiker. Även Moderaterna spretar en hel del. Men skillnaderna är inte alls jättestora när sympatierna för M mäts i olika yrkesgrupper. Moderaterna vinner mest sympati bland chefer och lägst bland arbetare. "Folkpartiet Socialdemokraterna" vinner således ganska klart bland akademiker, tjänstemannagrupper och inom breda löntagargrupper i offentliga och privata sektorer medan man förlorar arbetarna till SD och cheferna till M. 

Den socialdemokratiska förankringen bland människorna i mitten av yrkes- och samhällslivet kan väl ses som ett slags uppslutning för det mogna, hyfsat liberala och solidariska samhället.De som däremot istället vill skifta flera "paradigmer" i samhället uppfattas för tillfället som utmanare som kan tänkas utgöra hot mot det bestående. Vilket är ett program som av delvis överlappande orsaker (misstro mot hög invandring och omfattande kriminalitet) nog framförallt kan tänkas locka arbetare och chefer. Enligt SCB når M och SD tillsammans ungefär 47 procent av sympatierna hos chefer. (och som sagts ovan: 57 procent bland arbetare.)

Ingendera sidas sympatiblock är problemfria. M och SD behöver vad det lider tona ner det paradigmskiftiga i sin attityd för att vinna större sympati i bredare grupper. S behöver å sin sida samla ihop sig för en delvis ny politik som på allvar tar itu med en och annan problemalstrande paradigm.