Det krävs mycket att plocka gatan ur pojken

Att få en chans som inte är en chans är ibland värre än att inte få en chans.

Statliga ungdomshem har ofta stängsel och bevakning. På en del andra ungdomshem går och kommer de "placerade" lite hur de vill vad det tycks. Hur som helst är det en kamp att få chanserna till kriminalitet att minska mer än vad de ökar.

Statliga ungdomshem har ofta stängsel och bevakning. På en del andra ungdomshem går och kommer de "placerade" lite hur de vill vad det tycks. Hur som helst är det en kamp att få chanserna till kriminalitet att minska mer än vad de ökar.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Krönika2020-12-14 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enligt mina erfarenheter är detta i vart fall fallet när det kommer till ingripande sociala insatser för barn och ungdomar som är kriminella och/eller har tunga drogproblem. Att plocka bort en pojke från gatan är inget svårt för myndigheterna. Men att plocka bort gatan ur pojken har en helt annan svårighetsgrad. Runt om i Sverige eskalerar nu den grova ungdomsbrottsligheten. Fram till 30 november i år kan 42 skjutna personer i 339 skjutningar läggas till handlingarna. Lägg därtill stadigt ökande fall av knivmord, förnedringsrån och sexuella övergrepp och våldtäkter. 

En kriminell ung människa som omhändertas och placeras på annan ort och i en annan miljö kommer i de allra flesta fall tillbaka till sina kvarter där det mesta ofta är sig likt. Våldet, drogerna, vapnen och arbetsmarknaden är precis som vanligt; kanske lite värre. Det ska väldigt mycket till för att den ungdom som återvänder efter en period på ett ungdomshem i en annan del av landet ska vända ryggen åt det gamla livet för att istället försöka slå sig in i det vanliga ungdomslivet; där man för lång tid kommer att vara en färsking. Att få en till synes rejäl chans - skattebetalarna lägger några miljoner på ett statligt ungdomshem eller ett HVB-hem under ett år - som bara blir en paus från gatukriminaliteten och inget mer; det leder lätt till uppgivenhet hos både vårdad och vårdare. Överlevnadsjag byggs upp: Jag vill leva det här livet. Ge chansen till någon annan!/Han vill nog leva det där livet. Han har fått sin chans. 

Folkbladets Åsa Hanell och Dagens Nyheters Ulrika By har de senaste dagarna rapporterat om hur verkligheternas chanser kan te sig för ungdomar som blir placerade på institutioner. Folkbladets granskning visar på en hårresande nonchalans från de placerande myndigheternas sida. Norrköpings tingsrätt skriver sunt att de "inte kan annat än att ifrågasätta lämpligheten att placera ungdomar på hemmet." De placerade ungdomarna är ju inte placerade. De går och kommer som de vill. Vill du ha en bultsax på rummet? Inga problem. Vill du ha besök av störda våldskriminella? Inga problem. Dagens Nyheters granskning visar bland mycket annat på att socialtjänstens chanser att ingripa i form av månader och år står sig ganska så slätt jämfört med den statliga premien till unga kriminella i form av åravis med ungdomsrabatt på straffen. Chansen till brott ökar med sådana chanser som Åsa Hanell och Ulrika By lyfter fram i ljuset.