Flera av de tyngsta samhällsproblemen har sitt ursprung i en misskött invandring som grundlagt en dödlig och systemhotande gängkriminalitet. Människor som invandrat till Sverige från kulturellt och politiskt helt annorlunda regioner som Mellanöstern och Afrika är också kraftigt överrepresenterade i långtidsarbetslösa och utanförskapslevande grupper. Givet läget är det alls inte märkligt att moraliska argument stiger i värde.
Moral är ett begrepp som på sätt och vis står i motsatsställning till pragmatism; konsten att laga efter läge i det dagliga politiska paddlandet mot i vart fall hyfsade resultat. Jag är för egen del övertygad om att pragmatism är en ytterst ändamålsenlig attityd i det politiska hantverket. Det gäller dock att vara vaksam så att inte det pragmatiska slår över i en samhällsskadlig menlöshet där man till slut inte ser "något komma" eftersom man inte vill eller orkar säga stopp och belägg utifrån moraliska utgångspunkter. På motsvarande sätt finns det alltid risk för att en strävan efter att göra moraliskt rätt slår över i samhällsskadlig moralism där folk och företeelser fördöms på löpande band.
Två aktuella konflikter ger syn för sägen:
1. Magnus Dahnberg är föreståndare för Tolk- och översättarinstitutet. På DN Debatt (28/9) riktar Dahnberg kritik mot de allt vanligare förslagen om att avgiftsbelägga tolkar i sjukvården för människor som haft uppehållstillstånd i Sverige i två år eller mer. Dahnberg argumenterar klart pragmatiskt (i min tolkning) att: När vi nu har så många invandrare som vi har som patienter och personal i vården så är risken för missförstånd mycket större och dyrare än riskerna och kostnaderna för avgiftsfria tolkar.
2. Ungefär 3000 personer med svenska pass uppges befinna sig i Libanon där Irans terrorarmé Hizbollahs krig mot Israel innebär stora faror för civilbefolkningen. Den svenska regeringen har under lång tid bestämt avrått från att resa till Libanon. Miljöpartiet kräver pragmatiskt att när det nu är som det är så ska regeringen snarast evakuera svenskarna. (Aftonbladet 28/9)
I båda exemplen här ovan är det mer samhällsnyttigt att luta sig mot de moraliska argumenten och betona det personliga ansvaret att snabbt lära sig svenska och att inte använda sitt svenska pass för att åka tillbaka till de krigshärdar man flytt från; särskilt inte när regeringen avråder från att resa. Här finns vare sig moralism eller menlöshet. Utan bara lite sund svensk förnuftsmoral.