Det hade Magdalena Andersson nog kunnat visa prov på nu

Vi väntar fortfarande på ett slutgiltigt valresultat i riksdagsvalet. De flesta experter på valens matematik säger dock att det är klart att "Ulf Kristerssons sida" vann.

Magdalena Andersson ser ut att missa chansen att få bilda en egen regering i höst. Men möjligheten kan dyka upp igen. Bra att hålla sig beredd genom jämlika samarbeten utan pompösa inslag.

Magdalena Andersson ser ut att missa chansen att få bilda en egen regering i höst. Men möjligheten kan dyka upp igen. Bra att hålla sig beredd genom jämlika samarbeten utan pompösa inslag.

Foto: Simon Olofsson

Krönika2022-09-13 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alla vi som så gärna hade velat få se hur Magdalena Andersson förvaltat möjligheten att som valvinnande statsminister skapa sitt eget lag, sin egen profil och sina egna förhandlingar; vi får vad det tycks bida vår tid. Vi får däremot antagligen chansen att se några andra debuter. Dels moderaten Ulf Kristersson i rollen som statsminister och dels Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i rollen som stort regeringsunderlag till en högerregering. 

På valdagen spelade jag in en kort video med titeln "Det behövs ett mirakel eller ett mirakel i kväll." (Videoklippet finns på folkbladet.se) Ett av de mirakel jag nämnde handlade om att M-ledaren Ulf Kristersson inte bara skulle lyckas med att få gehör i sitt och andra borgerliga partier för ett samarbete med SD utan att detta samarbete även skulle uppskattas av väljarna så till den grad att Kristersson skulle kunna bilda regering. Mirakelklassningen av dessa händelser bygger på att Socialdemokraterna och flera vänsterpartier, mäktiga opinionsbildare som DN: s och Aftonbladets ledarsidor och betydande influencers av olika slag gjort allt vad de kunnat för att överdrivet och med von oben attityder ladda SD: s varumärke med nazism och fascism. SD är väl också fortfarande - trots sin storlek - det minst omtyckta partiet i vissa undersökningar. SD gör lika fullt ännu ett rekordval och ökar med tre procentenheter upp till dryga 20 procent av rösterna. Hur ska man förklara ett mirakel? 

På Ekots valvaka i radion i söndags - en storartad produktion med programledarna Sara Stenholm och Johar Bendjelloul och statsvetarna Jan Teorell och Elin Naurin - medverkade Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg. Han tog sig an "mitt mirakel" utan att veta om det. Ramberg problematiserade uttalanden om att Sverige var så "sossigt" att det var kört att göra något som var utanför "sossenormen."

"Det stämmer inte. Sverige har gjort en resa och är inte sossigt längre. Vilket visas av att tre högerpartier som lutar sig mot ett stort nationalistiskt parti ser ut att vinna valet. Det är inte särskilt sossigt", sa Ramberg. 

Hans förklaring är bättre än mitt mirakel. Och ger bättre odds för S att komma igen. En socialdemokrati utan sossigt självförhärligande översittarfasoner - som vi tyvärr sett exempel på i valrörelsen - kan ha en bra framtid som ledande samarbetspartner. Vilket jag tror att Magdalena Andersson hade kunnat visa redan nu om hon fått chansen.