Det gäller som sagt att förhålla sig till verkligheten

När jag ser drevet mot henne - hon skälls för "ryggradslös" av den stora liberala tidningen - så går mina tankar till en annan politisk ungdomsbegåvning; den avgående centerledaren Annie Lööf. Hon var yngst i hela riksdagen under mandatperioden 2006-2010 och 2011 valdes hon 28 år ung till partiledare för Centerpartiet och utsågs till näringsminister i Reinfeldts regering. 

Romina Pourmokhtari är ordförande för LUF, det liberala partiets ungdomsförbund. Annie Lööf var vice ordförande i CUF, centerpartiets ungdomsförbund då det begav sig. Det som får mig att se samband mellan Lööf och Pourmokhtari är att båda tvärt och abrupt kastades in i realpolitiken utan någon tid och möjlighet att nyansera några av sina mest iögonfallande superliberala och tvärsäkra ståndpunkter.

Annie Lööf hamnade i en mediestorm i samband med att en skiss till ett nytt idéprogram för Centerpartiet blev offentligt. Programmets innehåll var uppseendeväckande på många sätt. Här pläderades för sådant som månggifte, slopad skolplikt, slopad arvsrätt och visioner om fri invandring. Idéerna hade ingen större förankring utanför den lilla grupp av företrädesvis unga och Stockholmsbaserade centerpartister där Annie Lööf länge ingått som ungdomspolitiker. Som partiledare fick hon nu istället snabbt rensa bland förslagen för att på så sätt stilla oron i centerrörelsen och det raska fallet i opinionsmätningarna. Hon fick kort sagt gå emot sig själv. Vilket ofta är nyttigt för ens vuxenblivande, politiska utveckling.

Romina Pourmokhtari har som ordförande för det liberala ungdomsförbundet profilerat sig som en stark motståndare mot att Liberalerna ska samarbeta med Sverigedemokraterna. Hon har varit ungdomligt övertydlig med att aldrig stödja en regering där SD ingår. Och nu ingår hon alltså själv i en regering som samarbetar intimt med SD i många tunga frågor. 

I SVT fick hon frågan om vad "den här omsvängningen" betyder för hennes ideologiska övertygelse?

"Jag tycker inte att det säger någonting om min ideologiska övertygelse. Min ideologiska övertygelse är precis samma, sen har vi en verklighet att förhålla oss till", svarade Pourmokhtari. Ett klokt svar. Sedan är det ju förstås så att den där verkligheten har ju funnits där under lång tid. Men hennes "ideologiska övertygelse" hindrade henne från att se den. Nu har hon breddat sin verklighetssyn och gått emot sig själv. Klokt beslut. Alternativet hade varit att sitta och tjura och skriva bittert verklighetsfrånvända artiklar i den stora tidningen.