Det finns självklart ett slutdatum för krisen

Metoderna skiftar mellan olika länder men riktningen är solklar.

Mannen på bilden vrider på en säkerhetsventil på en forskningsreaktor i norska Halden 1959. Vare sig mannen eller Halden eller reaktorn har något med textens innehåll att göra.

Mannen på bilden vrider på en säkerhetsventil på en forskningsreaktor i norska Halden 1959. Vare sig mannen eller Halden eller reaktorn har något med textens innehåll att göra.

Foto: Sverre A. Børretzen

Krönika2020-03-30 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Anna Dahlberg är politisk redaktör på Expressen. På söndagen 29 mars publicerade hon en text på ledarsidan där hon deklarerade att hon inte ens "tänker låtsas" att hon är säker på vad som är den bästa Coronapolitiken för Sverige. Vilket är en högst rimlig hållning. Utan tvivel är man inte riktigt klok, som Tage Danielsson uttryckte saken på sin tid. 

Att blint lita på staten är inte att rekommendera. Än mindre rekommendabelt är - som chefredaktören PJ Anders Linder påminner om i en underfundig text på axess.se 28 mars - att med den " cyberbesattes tvångsmässiga drift ägna sig åt att genomsöka internet på jakt efter varje sajt, graf och inlägg som bekräftar och förstärker ens egna föreställningar om hur världen är beskaffad och borde skötas. (--)  och som bekräftar ens fördomar om sjukdomen, myndigheterna och motmedlen, ignorerar allting som talar emot, massera fynden till max och sedan med manisk iver ge resultatet största möjliga spridning."

Det upplysta tvivlet har kort sagt fog för sig. Att helhjärtat stanna där i tvivlets terränger är dock heller inte att rekommendera. Livet med dess kriser och händelser är här och nu och de behöver tas ställning till här och nu. Då får man sätta sin lit mer till något än till något annat. Alla experter i hela världen är till exempel överens om att det är viktigt att försöka dämpa smittspridningen. Metoderna skiftar mellan olika länder men riktningen är solklar. Då ter det sig rationellt att lita på att det är så. Och att inrätta sitt liv här och nu efter den insikten. Med allt av sociala umbäranden och allvarliga ekonomiska risker som följer med ett sådant förhållningssätt. 

Säkerhetsventilen är att det finns ett slutdatum för krisen. Datumet kommer inte att direkt kommuniceras i ett politiskt beslut. Slutdatumet kommer när "ångesten upphör av sig själv en dag och allt söker sig organiskt till normalitet igen",     som filosofen och författaren Lena Andersson resonerade sig fram till på DN: s ledarsida 28 mars.

Lena Anderssons poäng är att vi som människor inte kommer undan vår drift och plikt att försöka rädda liv: "Slutdatumet kommer, men det behöver jämkas mot våra civilisatoriska instinkter".

Detta civilisatoriska argument kompletterar det expertglobalgemensamma argumentet om vikten av att dämpa smittspridningen även om det kostar på rejält. Det är två genomlysta och förankrade argument som får mig att sätta min lit till att de som har hand om det är kapabla att hantera sin osäkerhet på ett avvägt och balanserat sätt.