Det är sunt att granska bidragskapitalismen

Christian Sandström är biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och är även docent vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Skellefteå Kraft och vindkraftparken i Blaiken i Västerbotten är ett av de exempel som tas upp i boken "Gröna bubblor".

Skellefteå Kraft och vindkraftparken i Blaiken i Västerbotten är ett av de exempel som tas upp i boken "Gröna bubblor".

Foto: Lars Andersson

Krönika2023-12-10 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hans forskningsområde är samspelet mellan teknik och politik. Tidigare i år gav Timbro förlag ut Sandströms lilla bok "Gröna bubblor". Boken är en inte helt lyckad sammanställning av en rad olika mindre lyckade försök till gröna omställningar. På Söndagstidningens ledarsida den 26 november och 3 december betonade jag värdet av kritisk granskning av den "gröna tillväxten" och återgav också ett av de exempel - etanolbilen - som Christian Sandström tar sig an i sin lilla bok. Bokens avsikt är inte - och inte heller min - att klanka ner på gröna omställningsprojekt bara därför att de är gröna. Det som däremot är viktigt att vara uppmärksam på är att när bidragsmiljonerna rullar frestande nära den egna plånboken och samtidigt är i linje med den goda politiska korrektheten så finns det stora risker för att annars mer normalt risk- och försiktighetstänkande kastas över bord.

Sandströms bok har i allt väsentligt udden riktad mot näringslivet och den "bidragskapitalism"han menar riskerar att slå rot i många företag som kan förledas att glömma bort att det viktigaste i hållbar marknadsekonomi är att prismekanismerna speglar "de resurser som tas i anspråk. Om det inte kostar att förorena miljön kommer det att vara rationellt för företag att fortsätta med de aktiviteter som skadar miljön." Christian Sandström pekar på handel med utsläppsrätter och "regelrätta förbud och skatter som något som kan väntas leda till att miljön blir bättre." 

Däremot, skriver Sandström, är effekterna mer tveksamma när det privata näringslivet ägnar sig åt att "kamma hem" alla de billiga lån och bidragsmiljarder som finns på olika offentliga nivåer i EU och i Sverige. Där finns anledning att vara försiktig; det håller jag med om. I slutändan är det ju de närmaste och minsta aktörerna som får ta de värsta smällarna; ofta skattebetalarna i form av kommunala bolag och inte så sällan små lokala entreprenörer som inte får betalt när det uppstår konkurser eller fiffel högre upp i kedjan av inblandade företag. 

Det "inte helt lyckade" med boken är att den i vissa delar är lite slarvigt skriven och att vissa av exemplen - exempelvis vindkraftparken utanför i Viksjö i Ångermanland - inte är klockrena i sammanhanget. Projektet drabbades av mycket elände, inklusive öppen kriminalitet och flera andra bakslag. Men sådant kan faktiskt hända i stora projekt vilka som helst.