Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det Àr skönt att inte allt kÀnns som ett enda mörker

MÀnniskor i allmÀnhet har en stark förmÄga att se lite ljus i mörkret för egen del; Àven om landets utveckling i helhet kÀnns nattsvart.

SÄ hÀr kan det kÀnnas ibland. VÀldigt mÄnga svenskar har ungefÀr den hÀr bilden av Sverige. Problem som bara tycks bli vÀrre i samhÀllet. Den enda ljuspunkten för mÄnga tycks vara att man sjÀlv inte har det sÄ illa trots allt.

SÄ hÀr kan det kÀnnas ibland. VÀldigt mÄnga svenskar har ungefÀr den hÀr bilden av Sverige. Problem som bara tycks bli vÀrre i samhÀllet. Den enda ljuspunkten för mÄnga tycks vara att man sjÀlv inte har det sÄ illa trots allt.

Foto: David J. Phillip

Krönika2023-11-17 05:15
Detta Àr en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

I Demoskops/Kvartals opinionsmĂ€tande samarbete speglas denna förmĂ„ga framförallt i synen pĂ„ ekonomins utveckling. I den senaste mĂ„nadsmĂ€tningen som presenterades den 16 november tror en stor majoritet pĂ„ att "vanliga löntagare" kan se fram mot vĂ€xande ekonomiska problem medan lĂ„ngt fĂ€rre kĂ€nner nĂ„gon större oro över den egna ekonomiska situationen. 

Att omvÀrldsuppfattningen Àr mörkare Àn synen pÄ det egna lÀget Àr förstÄs positivt och hoppingivande. Den stora samhÀllsmassan utgörs ju av alla dessa individer som stretar pÄ och som tycker att det gÄr hyfsat och kanske förvÄnansvÀrt bra för en sjÀlv jÀmfört med alla andra. Vilket i sjÀlva verket betyder att fler tror mer om sig sjÀlva Àn om samhÀllet. Vilket naturligtvis Àr besvÀrande för samhÀllet i stort. Diagrammen i undersökningarna frÄn Demoskop/Kvartal Àr verkligen nedslÄende i sin tydliga nedÄtgÄende tendens under det senaste decenniet. Men det skulle ju sjÀlvklart vara Ànnu vÀrre om var och en av oss ocksÄ upplevde att Àven den egna situationen utgjordes av ett stort mörker.

Ett Ă„terkommande inslag i de mĂ„natliga mĂ€tningarna Ă€r frĂ„gan "Vad pratade du om nĂ€r du pratade med nĂ„gon om samhĂ€llsfrĂ„gor eller politik senast?" Svaret formar ett lĂ€rorikt diagram. En del frĂ„gor blixtrar till (koranbrĂ€nningarna) under en period och sjunker sedan raskt ner mot noll procent. El- och energiförsörjning och klimat/miljö ligger ocksĂ„ nĂ€ra noll just nu. Andra frĂ„gor ligger stadigt högt. Stadigast Ă€r kriminalitet. Kriminalitet Ă€r det stora samtalsĂ€mnet. Vilket sjĂ€lvklart bidrar till dysterheten och till de stĂ€ndigt förnyade rekorden av hur mĂ„nga det Ă€r som anser att samhĂ€llsutvecklingen gĂ„r Ă„t fel hĂ„ll. Kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas och situationen i Palestina har utvecklats till ett samtalsĂ€mne som matchar invandringen och försvars- och sĂ€kerhetsfrĂ„gor. 

I stort Ă€r vi helt beroende av de stora mediernas verklighetsbilder; det Ă€r dĂ€r vĂ„ra samhĂ€llsbilder formas. Men de stora medierna utmanas numera av vĂ€ldigt mĂ„nga mindre och ofta journalistdrivna redaktioner som till exempel Kvartal och Doku. Det Ă€r hĂ€lsosamt att de större privata och statliga mediehusen behöver ta hĂ€nsyn till andra vinklar och perspektiv Ă€n de invanda. NĂ€r det gĂ€ller stĂ€mningslĂ€gets stora samtalsĂ€mnen - kriminalitet, terror/krig, invandring/integration - sĂ„ speglar de solklart verkliga och allvarliga samhĂ€llsproblem som medborgarna gör helt rĂ€tt i att tala om. Även om det kĂ€nns dystert.