Det allmänna ska inte göra sig beroende av kriminalitet

Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde nyligen i en dom att det är olagligt av kommunerna att begära att den som vill ha socialbidrag för sina hyreskostnader ska kunna visa upp ett lagligt hyreskontrakt.

När det allmänna blir bättre på att anvisa lagliga och anständiga boenden åt de mest skyddsvärda så minskar marknaden för de kriminella. Givet att nya lagar stoppar socialbidrag till svarta lägenheter förstås.

När det allmänna blir bättre på att anvisa lagliga och anständiga boenden åt de mest skyddsvärda så minskar marknaden för de kriminella. Givet att nya lagar stoppar socialbidrag till svarta lägenheter förstås.

Foto: TT

Krönika2023-05-17 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Domen som kom den 9 maj i år är intressant att läsa. Domen förbjuder kommunen att neka socialbidrag för hyreskostnader i en andrahandslägenhet som hyrts ut utan hyresvärdens tillstånd. Vilket enligt annan lagstiftning - jordabalken - inte är tillåtet.

Domstolar har mycket viktiga samhällsuppgifter. De har makt och myndighet att som ingen annan offentlig samhällsaktör gripa in i enskilda människors liv. Lag- och lekmännen i domstolarna kan döma till mycket långa fängelsestraff. Domstolarna har den exklusiva rätten att överpröva den lagstiftande riksdagens beslut om brott och straff. Den juridiska tolkningen av lagarna kommer till uttryck i domarna. Juridiken kan visa sig vara på en annan våglängd än politiken och på en helt annan kurs än det så kallade allmänna rättsmedvetandet. Vissa domar kan övertydligt visa på behovet av lagändringar. Vilket domen i Högsta förvaltningsdomstolen den 9 maj är ett utmärkt exempel på.  

Enligt uppgifter i tidningen Alltinget nekar ungefär 130 kommuner i Sverige socialbidrag till kostnader för svarta hyreskontrakt. Efter den nya domen står det klart att kommunernas agerande inte har stöd i lagen. 

Micael Nilsson är expert vid Boverket.Till Alltinget sammanfattar han klokt och insiktsfullt det nya domslutets betydelse: "Det är bra att det klargörs att socialtjänstlagstiftningen är en skyddslagstiftning för de svagaste. (--) Det är de politiska konsekvenserna som är problematiska. (--) Det har kommit rapporter från kommun och polis att det är organiserad brottslighet som ofta ligger bakom. (--) Socialförvaltningen är då med och finansierar den olovliga verksamheten."

Här finns en uppenbar målkonflikt. Lagstiftningen som Högsta förvaltningsdomstolen åberopar är från 1970-talet; ett helt annat samhälle på många sätt. Men lagens anda - att vara en skyddslag för de svagaste på bostadsmarknaden - är minst lika angelägen nu som då. Samtidigt inser alla vikten av att flödet av skattepengar till kriminella gäng och klaner stoppas. Jag kan inte förstå det på annat sätt än att lösningen är att det allmänna måste bli bättre på att anvisa lagliga boenden till de mest skyddsvärda personerna i kombination med att en ny lag tydligt förbjuder att socialbidrag använda för att betala svarta bostäder. De fattigaste ska inte prisges till de kriminella för att få tak över huvudet. Så enkelt och så svårt är det.