Det är i sig förvisso ingen stor sak. Men det är viktigt att LO och arbetsgivaren står enade bakom kollektivavtalets fredsplikt.
Den svenska arbetsmarknaden bärs upp av ansvarskännande och stabila fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Sedan 1938 råder fredsplikt under kollektivavtal. Sedan 1997 sätter Industriavtalets "märke" för lönerna inom den konkurrensutsatta industrin ramen för lönerna på hela arbetsmarknaden. Kollektivavtalen skapar trygghet och förutsägbarhet för arbetare och tjänstemän och företagare. Den svenska modellen på arbetsmarknaden gynnar välstånd och tillväxt och välfärd.
Den gråsossepräglade fyrkantigheten som styr över löner och avtal på arbetsmarknaden skaver givetvis här och där. Hos syndikalister och/eller i små vänstergrupper runt tidningar som Proletären, Arbetaren och Offensiv finns inte sällan en starkare aversion mot socialdemokratin/LO än mot arbetsgivare och direktörer. Den på sin tid legendariske ledaren för den vilda strejken vid LKAB 1969 Harry "Castro" Isaksson, salig i åminnelse, upprepade ofta att han "hatade sossarna" för deras kompromissande som enligt honom var det största hotet mot arbetarklassen. Gruvarbetarstrejken 1969 var en illustration av den då mer levande striden mellan socialdemokrater och kommunister/syndikalister i fackföreningsrörelsen. "Röven är arbetarnas bästa vän" var det strejkmanande slagordet från vänster. "Kollektivavtalet är arbetarnas bästa vän", löd svaret från LO och Socialdemokraterna. Castro Eriksson blev senare medlem i VPK; numera V; ett parti som knappt finns kvar i arbetarleden.
De största hoten mot ordningen på arbetsmarknaden kommer nu för tiden från kriminella strukturer som sprider lönedumpning, korruption och svartarbete på ett växande antal arbetsplatser i Sverige. Här behöver fackföreningsrörelsen och lagstiftarna mobilisera för att trycka bort de kriminella från arbetslivet.
Den vilda strejken i Stockholms kollektivtrafik som pågått under veckan är en illustration av hur det hade kunnat se ut runt om kring i samhället om vänsterns "revolutionära röv" gått segrande ur striden med det gråsossiga LO-folkets avtal och kompromisser. En revolutionär röra i kombination med dagens arbetslivskriminalitet skulle vara ett elände för det svenska folket. Därför är det viktigt att utbrottet av strejkromantik i Stockholm får sedelärande konsekvenser.