Hedersvåld och prästvälden som vill övertrumfa demokratin

Nationalencyklopedin förklarar vad fundamentalism betyder: "Politiska åsiktsriktningar och rörelser som hävdar att en religion eller ideologi, oberoende av folkviljan, ska tillämpas som samhällsordning."

Ett porträtt av den framlidne islamistiske revolutionären Ayatollah Khomeini övervakar rösträkningen vid presidentvalet som hölls i Iran tidigare i år. Det religiösa Väktarrådet avgör vilka kandidater som får ställa upp. Politisk och religiös fundamentalism håller demokrati och friheter borta för vanligt folk.

Ett porträtt av den framlidne islamistiske revolutionären Ayatollah Khomeini övervakar rösträkningen vid presidentvalet som hölls i Iran tidigare i år. Det religiösa Väktarrådet avgör vilka kandidater som får ställa upp. Politisk och religiös fundamentalism håller demokrati och friheter borta för vanligt folk.

Foto: Vahid Salemi

Krönika2024-07-11 14:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den för mänskligheten just nu mest plågsamma fundamentalistiska åsiktsriktningen är utan tvekan politisk islam. 

Staten och den allmänna sektorn i stort i Sverige börjar nu så sakta att ompröva sina bidragsrutiner och sitt omhuldande i stort av skolor, föreningar, samfund och studieförbund som är delar av den politiska islamismen i Sverige. En som otvetydigt haft stor betydelse för tillnyktringen på myndigheter och förvaltningar är Sameh Egyptson som i början av februari 2023 - under stort ståhej - doktorerade vid Lunds universitet med avhandlingen "Global politisk islam? Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige”. Egyptson arbetade med avhandlingen i mer än tjugo år. Han har kartlagt kopplingarna till politisk islamism ner på minsta detalj- och individnivå.

Sameh Egyptsons avhandling och offentliga folkbildningsiver är ett mycket värdefullt bidrag till en sundare, svensk samhällsutveckling. Han varnar för det som är det centrala i sammanhanget: Fundamentalismen.

Väldigt få, om ens något, av det knappa 50-talet länder i världen som har en muslimsk befolkningsmajoritet har ett någorlunda demokratiskt statsskick. I den ickemuslimska världen gäller helt motsatta normer.Varför är det på det viset?

Som så ofta är det Kvartals vetenskapsredaktör Henrik Höjer som tar tag i frågor av det här slaget. I ett antal artiklar har Höjer under de senaste åren dykt ner i vetenskapliga rapporter och tagit del av och intervjuat framstående forskare runt om i världen; som till exempel Ruud Koopmans på Humboldtuniversitetet i Berlin.  Och hur man än vrider och vänder på saker och ting så framstår det som alltmer uppenbart att det rimliga och riktiga är att ha fokus på det fundamentalistiska och inte stirra sig blind på religioner och gudar i sig själva. Muslimska länder har i mer än tusen år varit överlägsna den kristna världen; som på den tiden var mer fundamentalistiska. 

Ruud Koopmans pekar på mullorna i Iran. De tog över styret på 1970-talet. Fundamentalism leder till misslyckanden på lång sikt och därför, menar Koopmans, kommer det iranska präststyret att falla likt Sovjetkommunismen gjorde på sin tid. 

För oss i Sverige handlar det om att inte ge den minsta lillfingernagel åt de politiska islamister som står för samhällsordningar där hedersstrukturer och klanvälden i religionens namn ska övertrumfa demokrati, yttrandefrihet och jämställdhet. Och som sagt. Det känns som om vi så sakta rör oss åt rätt håll.