Den intill slutet oreformerade kommunisten Frank Baude i Göteborg somnade in till den eviga vilan för några veckor sedan. Några år innan han dog lämnade han Kommunistiska partiet; det parti han grundat på tidigt 1970-tal. Kommunisterna hade, enligt ett utträdesbrev som Baude sände till partiet i samband med sitt utträde 2014, blivit alltför småborgerligt och ängsligt identitetpolitiskt.
Hans politiska bana började med medlemskap i Vänsterpartiet 1960. Det partiet hette då SKP - Sveriges kommunistiska parti - och skulle sedermera byta namn till Vänsterpartiet kommunisterna; VPK. När SKP sprack 1967 följde Frank Baude med KFML - Kommunistiska förbundet marxistleninisterna. 1970 sprack i sin tur KFML och nu tog Baude hand om rodret i utbrytarna KFML (r) där r stod för revolutionärerna. KFML(r) blev senare till ett parti - KPML(r) där Frank Baude skulle fortsätta vara ordförande ända fram till 1998. När SKP sprack så stod Stalinvännerna mot Maoisterna. Den motsättningen var levande även då KFML delades i nya fraktioner. Baudes revolutionärer hyllade Josef Stalin och Vladimir Lenin; Sovjetdiktaturens grundare och personer som vadade i blod för att tillskansa sig och sedan upprätthålla makten. De övriga i KFML och SKP höll sig till sin store ledare Mao Zedong; en kinesisk ledare vars regim orsakade många miljoner människors död. Det kan i våra dagar upplevas helt absurt med partier i riksdag och kommuner som aktivt gav support och lierade sig med aktiva och/eller tämligen nyss avlidna diktatorer som orsakat så otroligt mycket sorg och elände för mänskligheten. Men sådana var de tiderna. Inom de här vänstersekterna fanns tron att de var på rätt sida historien, att de var företrädare för den blivande ledande klassens objektiva sanningar oh intressen och - inte minst - att ändamålen helgar medlen. Verklighetsförnekelsen var stor och omfattande. Och den kunde vara omänskligt brutal.
Någon gång i början av 1980-talet hade vi från Hasselakollektivet - ett behandlingskollektiv och rörelse i Hälsingland - planer på att starta en verksamhet i Göteborg. Vid ett stort informationsmöte för allmänheten i en förort deltog några ledande politiker från KPML(r) där Baude hade en plats i kommunfullmäktige 82-85. På mötet - där flera av våra elever deltog - förklarade "ärrarna" att så länge kapitalismen rådde så var det omöjligt att "sluta knarka". Det var småborgerligt trams att hålla på med sådant. Här gällde bara klasskampen! Det är väl denna "småborgerlighet" som nu trängt sig in hos stalinisterna på allvar. Baude får nog ingen ro i sin grav.