Boken gavs ut i november 2019 i samband med Lundbergföretagens 75 års jubileum. 

Det som fängslar mig med den här boken är dels att den ger handfasta och konkreta inblickar i hur Lundbergs tänker när det gäller affärer, investeringar, innehav, belåning och risker. Dels väver författaren samman samhällsutvecklingen i stort med olika epoker i företagets utveckling. Det här är den nionde och avslutande delen i serien.

Det finns mycket att reflektera över med anledning av Lundbergsföretagen. En sak som slagit mig under läsningen av boken är hur pass okända många av Sveriges viktigaste näringslivspersoner är. Kändisskap står förvisso ofta i ett omvänt förhållande till real betydelse och vikt. De mest kända personer är liksom kända för att de är kända, de är halvplansfigurer i politik och affärer men har medietycke. Medan de med stor makt och betydelse för miljontals människors väl och ve säkerligen skulle kunna gå en hel dag på Ullared utan att bli igenkända mer än av ett fåtal. 

Denna tanke leder i sin tur till en annan tanke. Lundbergarna framstår ju som allt annat än extrema i sina affärer. Begriplighet och långsiktig avkastning på investeringarna står i centrum. Författaren av ”På stadig grund” relaterar vid flera tillfällen Lundbergsföretagens utveckling till den (oftast) socialdemokratiskt influerade samhällsutvecklingen i det stora hela. Närheten mellan de båda sfärerna är påtaglig och relevant i detta sammanhang. Extremism är ju mycket sällan något som kännetecknar Socialdemokraterna. Snarare är det just begriplighet/folklighet och långsiktiga väljarrelationer som präglar/präglat S under decenniernas gång. Närheten/likheterna mellan maktägarpartiet S och maktbärarna inom Lundbergs ska inte tolkas partipolitiskt; jag skulle bli överraskad om det går att finna mer än någon enstaka S-röst i Lundbergstoppen. Det är snarare insikter om de långa linjernas betydelse i affärer/politik som förenar de båda sfärerna.

Carl Bennet är styrelseledamot i både Lundbergs och Holmen. Bennet kallades förr i tiden för den ”röde friherren” på grund av sitt välartikulerade intresse för stora reformer och samhällsansvarsbaserat samarbete mellan stat/näringsliv och facket. Jag har träffat Bennet vid ett par tillfällen. Det är en fascinerande person, med en enastående affärsnäsa och med ett relationsbyggande ledarskap som kan sägas spegla S eget breda relationsbygge med högt och lågt i samhället. Här finns många lärdomar och eftertänksamheter för den som är lagd åt det hållet.