Därför är verkligheter nyttigare än ideologier

Tidningen Dagens Nyheter har en redaktionell avdelning som heter "Fakta i frågan."

Ideologiska bilder av hur till exempel narkotikamarknaden ser ut är mer fyrkantiga och svartvita än verklighetens bilder. Därför gillar jag verkligheterna bättre.

Ideologiska bilder av hur till exempel narkotikamarknaden ser ut är mer fyrkantiga och svartvita än verklighetens bilder. Därför gillar jag verkligheterna bättre.

Foto: TT

Krönika2022-08-01 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidningens medarbetare Kristoffer Örstadius tar sig an olika heta samhällsproblem där det ofta pågår intensiva ideologiska diskussioner om problemens orsaker och om vilka åtgärder som bör sättas in för att åtgärda problemen.

Det finns anledning att vara misstänksam mot ideologier. Ideologier är bilder av verkligheten. Om en bild sätter sig starkt i huvudet på enstaka personer och särintressesförkämpar av allahanda slag så kan den bilden ha ett menligt inflytande på den personens/gruppens verklighetsanknytning. Ideologin kan så att säga överflygla verkligheten/ersätta verkligheten rentav. Politisk kommunikation handlar ju mycket om att "bildsätta" verkligheterna med sina egna bilder för att på så sätt försöka skaffa sig en ökad folklig acceptans för den politik man vill bedriva på olika samhällsområden. 

Inte så sällan krävs det en hel del våld visavi verkligheterna för att få in den egna ideologiska bildsättningen på ett relevant sätt i sammanhangen. Bildsättare i olika läger och partier anstränger sig hårt för att hitta statistik och uppgiftslämnare som ger stöd åt den egna bilden av hur verkligheten förhåller sig.  Nu senast (25 maj) har Örstadius tagit sig an frågan om "Vilka är det som knarkar i Sverige?"

För några år sedan tog den demografiska vinkeln i drogfrågan ett stort steg uppåt i näringskedjan. Regeringen Löfven plågades politiskt när skjutandet och mördandet i förorternas gangstermiljöer snabbt växte till sig. SD och Moderaterna var framgångsrika med att ge bilden av att problemen hängde ihop med omfattande invandring och misslyckad integration. I en uppmärksammad intervju i DN i augusti 2019 kontrade dåvarande statsminister Löfven genom att skuldbelägga drogvanorna hos de välbärgade för gängkriminalitetens utveckling och finansiering. "Djursholm, Danderyd – det är där du har den största drogkonsumtionen", sa Löfven. 

Kristoffer Örstadius har nu utrett hur det förhåller sig med de olika bilderna. Vilka är då fakta i denna fråga? Som alltid är verkligheterna mer spetiga och sammansatta än de ideologiska bilderna. DN: s slutliga omdöme är detta: "Vi kan i varje fall konstatera är att det saknas stöd för att någon specifik socioekonomisk grupp skulle stå för merparten av konsumtionen av narkotika." Det är det som är så härligt med verkligheter. Verkligheter behöver tas itu med sådana som de är. Sådant gillar jag. Ideologimakarna ställer däremot mest till med förvirring och konstlade konfliktlinjer.