En gång i tiden hade Sverige en bostadspolitik och en bostadspolitisk debatt. Jag minns när dåvarande vänsterpartiledaren Lars Werner krävde bostadsminister Hans Gustafssons (S) avgång i en riksdagsdebatt. Det ledde bara till att Gustafsson satt säkrare. Tonläget var hett om bostadsbrist, om orättvisa mellan upplåtelseformer, om ränteavdrag och behovet av en fastighetsskatt. Byggföretag och Hyresgästföreningen konkurrerade om journalisternas uppmärksamhet med bostadspolitiska seminarier.
Det känns och var väldigt längesedan. Bostadspolitiken med dess subventioner blev till slut helt enkelt för dyr för statskassan och dessutom var den inte särskilt effektiv. Trots alla miljarder som pumpades in kvarstod orättvisorna.
Istället skulle byggandet av bostäder skötas av marknaden, möjligen under en del perioder kompletterat med riktade investeringsstöd. Kvar blev dock ränteavdragen för villaägare och bostadsrättsinnehavare. Den fastighetsskatt som infördes för att nå en någorlunda neutralitet mellan villaägare och hyresgäster ersattes av en harmlös kommunal fastighetsavgift efter den borgerliga valsegern 2006. Trots att den är alla ekonomers favoritsskatt har ingen regering oavsett färg återinfört den.
Bostadspolitiken upphörde att vara en het politisk fråga. Ganska märkligt eftersom så gott som alla är överens om att den segregation vi har i boendet är en viktig grogrund för den gängkriminalitet som leder till dagliga skjutningar runt om i landet.
Men kanske är det dags för bostadsfrågan att göra comeback på den politiska scenen. Marknaden klarar nämligen inte av att hålla uppe byggandet längre, vilket kan få förödande effekter där det råder bostadsbrist. Det gör det i 204 av landets kommuner och utan nya bostäder kommer det att bli mycket svårt att bemanna de industrier i Norrland som ska bidra till ett fossilfritt Sverige.
Med låg eller ingen ränta alls hölls byggandet uppe. 2021 startades byggandet av 68 000 lägenheter, i år blir det 33 000 enligt Boverkets prognos. Mer än en halvering alltså. Så kommer det att fortsätta så länge räntan ligger på en mycket högre nivå än det vi vant oss vid. Och det kommer den att göra enligt Riksbanken.
Mot den bakgrunden kan det vara dags för en mer aktiv bostadspolitik igen. Om det ska byggas bostäder som folk har råd att bo i kan det krävas ett långsiktigt statligt investeringsstöd. 
Frågan borde åtminstone komma upp i den politiska debatten.