I maj månad 2011 samlades några politiska tänkare och aktörer på Engelsbergs bruk för att hålla ett antal anföranden på temat "den nya borgerligheten." Av detta blev en antologi som gavs ut 2011. Allt möjliggjort av Axel och Margaret Ax: son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Jag läste antologin igen nu på vårkanten i år 2022. Innehållet är väl värt fortsatta diskussioner nu när vi efter snart 11 år har något av ett, i vart fall påbörjat facit för hur det hittills har blivit med den nya borgerligheten.
De fyra borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet (numera Liberalerna) hade 2010 vunnit fortsatt regeringsinnehav under statsminister Fredrik Reinfeldt. De borgerligas alliansregering hade börjat formeras ungefär ett år före riksdagsvalet 2006. Partierna omprövade, diskuterade öppet och samlade ihop sig för att på allvar kunna utmana Socialdemokraterna om regeringsmakten på ett mindre slumpartat sätt än vad som tidigare varit (och är får man väl säga) i Sverige. De borgerliga hade i huvudsak en historia som mer präglades av splittring än av gemenskap.
Det första inlägget i antologin är signerat Svante Nordin som är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Nordin öppnar starkt. Socialdemokraterna som intill valet 2010 haft en "mer eller mindre obestridd hegemoni". Efter denna valförlust hände enligt Svante Nordin något med S om aldrig tidigare skådats. Vid valförlusten 1976 uppträdde "Olof Palme även i opposition som den självklare statsministern." Och efter Bildts regering 91-94 så kunde Göran Persson med en "sorts självklarhet åter "gripa statsrodret, betala tillbaka ackumulerade skulder och sätta kurs mot öppna farvatten."Den "mentala enpartistatens grundvalar tedde sig tämligen orubbade" i myndigheters och massmediers ögon. Nordin menar att den "socialdemokratiska hegemonin" bröts i och med valförlusten 2010. Svante Nordin diskuterar om den "borgerliga svagheten" som fram tills nu (2011) har varit den socialdemokratiska sidans främsta förutsättningar; nu har ändrat karaktär? Kapitlet är väldigt intressant och beskriver hur borgerligheten närmast på grund av dålig självkänsla och skulle jag vilja säga, rädsla för socialdemokratin, har underordnat sig och splittrats. I valet 2014 återkom S till makten. Men hegemonin; den är bruten. Där anade Svante Nordin rätt och riktigt. Fast borgerligheten bröts itu.