Det skulle sänka den så kallade etableringsåldern och stärka pensionssystemet.
Idag är det uppenbart att pensionsreformen inte höll vad den lovade. Målet var att pensionen skulle motsvara 70 procent av slutlönen men många får mycket mindre. Larmrapporterna duggar tätt. Bland andra så har Kommunal visat att medlemmar som är födda 1960 måste arbeta till de är 70 för att få en acceptabel pension. Då är avtalspensionen inräknad. Medlemmar som är födda 1980 måste arbeta till de är 73 år.
Det är naturligtvis inte rimligt och politikerna försöker nu också justera bristerna i pensionssystemet med skattesänkningar och inkomstpensionstillägg. Socialförsäkringsminster Ardalan Shekarabi (S) har också uttalat sig positivt om den ”Arnepension” som införts i Danmark och som innebär att du kan gå i pension vid 61 om du arbetat ett visst antal år. Shekarabi vill införa en ”äldreventil” som ger ersättning från sjukförsäkringen för dem som inte kan arbeta längre när pensionsåldern höjs.
Det är möjligt att man kortsiktigt måste ta till sådana åtgärder. Men vore det inte bättre att fundera på hur pensionssystemet kan göras om och anpassas till hur arbetsmarknaden ser ut?
Det finns en bred enighet om att pensionsåldern ska öka i takt med att medellivslängden stiger. Men det förekommer ingen större debatt om hur man ska stimulera arbete i den andra änden. Att få ungdomar att börja arbeta tidigare än idag.
Sverige har en extrem sen etablering på arbetsmarknaden. Åldern då 75 procent av en ålderskull arbetar är 28 år. Genomsnittsåldern för en högskoleexamen ligger kring 30. En lägre etableringsålder skulle stärka pensionssystemet och göra det möjligt med lägre pensionsålder för fysiskt ansträngande arbeten.
Man skulle kunna införa en regel som säger att den som är fullt arbetsför måste arbeta i 40 år för att få ut maximal pension. Det borde leda till att studierna inleds tidigare och att etableringsåldern sänks.
Då skulle den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet och kanske har ett fysiskt ansträngande arbete kunna gå i pension vid 60. Den som går vidare till högskolestudier direkt kan få pension vid 65 och den som börjar arbeta på allvar först vid 30 får jobba till 70.
Det passar säkert en arkitekt, men knappast en undersköterska. Vi skulle få ett rimligare och rättvisare pensionssystem.