Nedbrutet på partinivå är skillnaderna i förtroende smått groteska. 31 procent av Miljöpartiets väljare och 23 procent av Vänsterpartiets  och Centerpartiets väljare säger sig ha mycket stort förtroende för nyhetsmedier. För SD-väljare är motsvarande siffra endast fyra procent.

Dessa uppgifter hämtar jag från en artikel i SOM-institutets rapport Storm och stiltje från 2019. Författaren Ulrika Andersson varnar för storm under ytan av fortsatt högt förtroende för medierna. Så tycks det onekligen vara. Polariseringen är särskilt påtaglig mellan de som anser och som inte anser att medierna berättar om sådant som ”egentligen” är viktigt. Genom referenser till tidigare studier anser Ulrika Andersson att det är troligt att det "finns en tydlig migrationskritisk koppling" till de resultat hon visar i sin egen studie. 

En förklaring till den ökande och mer synliga polariseringen är, enligt uppsatsen i SOM-rapporten från Göteborgs universitet att Sverigedemokraterna har vuxit till sig så pass mycket som vad de har gjort. Det förefaller rimligt att det är på det sättet.

Men SD-väljarnas låga förtroende är ju bara ena sidan av myntet. Det är ju minst lika besvärande - inte minst för de skattefinansierade public service bolagen - att andelen med mycket högt förtroende är så påfallande stor hos väljare ute på den andra kanten, hos de jämförelsevis tämligen små partierna MP och V. 

Partier som är små är i grunden små därför att stora och breda väljargrupper tycker att partierna är udda och konstiga. Att småpartier ute på kanten är de som har högst förtroende för nyhetsmedias vinklar på verkligheterna är därför självklart ett problem. 

Bred nyhetsmedia ska ju för allt i världen inte svassa runt och försöka behaga än den ena och än den andra gruppen. (Eller ännu värre, det ena eller andra partiet.) Sant och relevant ska vara ledorden för publicering och en hög målsättning är att missnöjet med media över tid bör fördelas så rättvist som möjligt ute i medborgarhavet. 

Vad som är "sant" kan förvisso vara svårt att fastställa ibland.  Men den springande punkten är självklart frågan om vad som är "relevant." Det är i valen av relevanta vinklar i nyhetsrapporteringen som rimligt förtroende vinns och förloras mellan media och medborgare.

Min upplevelse är att det inom bred nyhetsmedia väl ensidigt klagas på sociala medier, hatsajter, "fake news" och ryska troll. De borde istället ta stormvarningen från Göteborg på stort allvar.