Tidigare i år tvingade riksdagsmajoriteten regeringen att tillsätta en Coronakommission vars slutbetänkande ska lämnas i god tid före riksdagsvalet i september 2022. Kommissionens uppdrag är att göra en "utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19". (Citat från regeringens hemsida 30/6 2020)

Statsminister Löfven och flera av hans statsråd försökte hålla emot kommissionens tillsättande med flera olika argument. En del av motargumenten var inte särskilt tunga. Rättare sagt var de ungefär lika tunga i sak som oppositionens/riksdagsmajoritetens argument för att snabbt tillsätta kommissionen. Det vill säga: Argumenten var svaga i sak men tunga i politik. I en regerings genuppsättning ingår att försöka undvika potentiella minor i form av förmodligen starkt kritiska rapporter strax före ett val. På motsvarande sätt finns det ingen i opposition i världen som vill avstå från regeringskritiska rapporter strax före ett riksdagsval. 

Ett av Löfvens starkare och mer sakliga motargument var däremot att kommissionens arbete och slutsatser skulle kunna komma att hämmas av att samhället kanske ännu var mitt inne i en pågående pandemikris då det var dags för betänkanden och förslag från kommissionens sida. På den punkten tycks statministerns invändningar nu bli besannade. Kommissionens första betänkande ska behandla hur smittan tog sig in i äldrevården. I en intervju med Ekot (8 november 2020) sa kommissionens ordförande Mats Melin att man i sitt betänkande kommer med "slutsatser om vad som har brustit" inom äldrevården. 

Detta betänkande om "vad som har brustit" kommer att lämnas mitt i en stormig politisk debatt just om "vad som har brustit". Den statliga inspektionen för vård och omsorg (IVO) kritiserade 24 november Sveriges samtliga regioner (landsting) för att de brustit starkt när det gäller läkarinsatser för människor på äldreboenden. På den Coronakampanjande tidningen DN: s ledarsida slogs till exempel omgående fast att det är en "historisk vårdskandal" som IVO avslöjat. Stefan Löfven själv och än mer hans socialminister Lena Hallengren var snabba med att lägga ansvaret på regionerna: "Jag utgår från att regionerna, om man inte redan satt igång ett förändringsarbete, gör det”, sa Hallengren till Ekot. (24/11 2020) I den här hetsiga miljön där brist och skuld redan fördelas för fullt är det lätt att kommissionens betänkande - även om det är ordentligt försenat - bara blir som ett debattinlägg eller myndighetsutspel vilket som helst. Vilket är en stor brist för alla som är intresserade av att få veta vad som verkligen brast.