De tre skol- och utbildningsprofilerade nationalekonomerna Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Vlachos, vid Stockholms universitet och Nils Lager, forskarstuderande vid University of Oxford framträdde tidigare i veckan tillsammans på DN Debatt. (25 maj)
Det var sakpolitiskt tillfredsställande att läsa deras gemensamma artikel om betygssystemets behov av grundläggande utredning och reformering: "Det står inte skrivet i sten exakt hur ett nytt betygssystem ska utformas, men det är av yttersta vikt att det säkrar likvärdigheten och minimerar utrymmet för manipulation. Vi har nått vägs ände med dagens betygssystem – och det är dags att vända blad."
Jag är lekman på området och ska inte ge mig in i de vetenskapliga och metodologiska frågorna. Min tillfredsställelse bottnar framförallt i att de tar sig an frågan om "orättvisa betyg" på ett balanserat sätt. Problemen för dagens betyg har många bottnar. Använder vi de tre nationalekonomernas artikel som utgångspunkt så finns en utmärkt plattform för en mer sansad diskussion om både betygen och om kunskapsresultaten i stort. Frågan om betygen har fastnat i aktivisternas klor och de så kallade "glädjebetygen" beskrivs sålunda tämligen allmänt i media som ett resultat av friskolereformen. Självklart har oseriösa skolägare drivit på den negativa utvecklingen. Men orsaksbilden är bredare än så. Vlachos, Lager och Heller Sahlgren skriver: "Svagheten med dagens betyg är att de inte är likvärdiga, ett problem som ofta hänförs till att skolor använder dem som konkurrensmedel för att locka elever. Forskning visar att detta är en relevant men otillräcklig förklaring. Marknadsmekanismerna kan nämligen bara förklara en liten del av problemet." I den mån vinst och konkurrens gör skada för ett rättvist betygssystem så ska det naturligtvis rättas till. Men den som är seriöst intresserad av en bättre skola och av mer rättvisande betyg har anledning att vilja se hela bilden.
I artikeln klargörs i några enkla ord fördelarna med att använda betyg i urval till vidare studier. Ett skäl är att "betyg ger lärare och elever skäl att fokusera på det som skolan lär ut." En elegant formulering. Skolan lär ut kunskaper. De elever som i prov och i tester visar sig ha tillägnat sig kunskaperna bäst ska ha höga betyg eftersom de har kunskaper som gör att de kan gå vidare till högre studier. Eller har färdigheter som gör dem redo för arbetslivet.