Det är uppenbart att riksbankernas räntehöjningar inte fungerar. Ändå fortsätter höjningarna, senast i torsdags. Förmodligen för att de som har som uppgift att få ner inflationen och stärka kronkursen inte vet vad de ska göra annars. 
Behovet av ny ekonomisk politik är skriande. Men det lunkar på. Det är svårt att hitta några nytänkare bland politiker och ekonomer. Visst, det finns kritik av det som görs. Men det är i marginalen. Riksbanken borde ta det lugnare med räntehöjningarna. Finanspolitiken borde riktas mer mot de som har det sämst och mot skola, vård och omsorg. De mer revolutionerande tankegångarna lyser med sin frånvaro.
Med ett undantag. Thomas Franzén, tidigare vice riksbankschef och riksgäldsdirektör, ifrågasätter företagens avkastningskrav i allmänhet och bankernas i synnerhet. De höga vinsterna driver upp inflationen, skrev Franzén på DN-Debatt den 3 april.
Under åratal av låg inflation och så gott som ingen ränta alls har företagens avkastningskrav legat kvar på höga nivåer när de borde ha sänkts. Franzéns slutsats är att det finns övervinster och att konkurrensen inte fungerar. Företagsledningar och styrelser har inte tagit sitt ansvar, även i andra sektorer än inom finansvärlden. 
”De lever gott och har inga starka incitament att åtgärda bristerna”, slår han fast. 
Näringslivstopparna har också svårt att försvara avkastningsmålen när de träffas mellan skål och vägg. 
Franzén har fått höra att det skulle vara skadligt att ta upp saken offentligt. Han anser dock att det behövs samtal om hur finans- och lönepolitik, lönebildning och beskattning bör utformas när kapitalmarknaden är dysfunktionell. Det behövs en ny ekonomisk politik som strävar efter att förbättra konkurrensen, skriver han och anger några vägar framåt.
Pensionsfonder bör ta ett ägaransvar och se till att företagens mål rimmar med spararnas intressen. Finansinspektionen bör tala klartext om bristande konkurrens och Konkurrensverket bör vässa sin analys. Staten bör sänka avkastningskravet statsägda SBAB för att öka konkurrensen på finansmarknaden. På sikt behöver lönernas andel öka jämfört med vinsten. 
Lägre krav på avkastning skulle dämpa inflationen och nedgången i ekonomin, avslutar Thomas Franzén. Det kanske krävs en ekonom som alltid visat stor integritet och dessutom är en aktad konstnär för att ifrågasätta rådande ordning och tänka nytt.
Tyvärr har hans text ännu inte lett till någon större offentlig debatt.