Programledaren Anders Holmberg ägnade en stor del av programtiden åt att pressa Åkesson att göra val mellan olika utrikespolitiska personligheter. Vilket var en högst rimlig vinkel. Moderatledaren Ulf Kristersson har specifikt anfört just utrikespolitiska betänkligheter som en avgörande faktor för att han inte ser en M-ledd regering där SD ingår som ett realistiskt alternativ efter höstens riksdagsval.En regering med SD i kabinettet eller som underlag i riksdagen är givet dagens opinionsundersökningar inte alls otänkbar.Därför är frågorna om att välja mellan Frankrikes Macron och USA: s Biden å ena sidan och Rysslands Putin å den andra sidan inte märkliga på något sätt. Nationalistiska partier på höger- och vänsterkanterna har traditionellt haft svårt att värja sig från locktonerna från det auktoritära Ryssland.
Nackdelen med det slags frågor som Åkesson ställdes inför är att de är allmänt fördummande. Den franske presidentens politiska hållning i flera tunga frågor om militärt försvar och islamism är milt uttryckt fjärran den svenska politiska traditionen. Sak samma gäller amerikanska presidenters förhållningssätt i frågor om till exempel krig och skatter. Dumma frågor kan få respondenterna att framstå som extra kloka. Jimmie Åkesson vill lika lite som de andra partiledarna i Sverige se en framtid där vi lämnar ambitionen att "Sverige ska bli mer som Sverige."
Åkesson värnade dock sin särart. Han försvarade sin motvilja mot att välja mellan Macron, Biden och Putin med att de valen inte är aktuella eller relevanta. Sverige är ett demokratiskt nära- Natoland och det är där vi hör hemma. Vilket inte betyder att man måste önska sig vare sig franskt eller amerikanskt förmyndarskap.
Flera frågor i intervjun handlade om skrivningar i SD: s valmanifest från 2018 där man talar om behovet om "balansen" mellan stormakterna. Här knyter SD an till en lång svensk socialdemokratisk regeringstradition som det förstås är fullt möjligt att kritisera om man vill. I "balanstänket" ligger inbyggt ett slags acceptans av hur världen ser ut; demokratierna är i klar minoritet och vi behöver ha formler för att umgås med auktoritära stater och diktaturer på ett för svenska medborgare vettigt sätt. Här hade Åkesson inga besvär. Kina och Ryssland och Mellanösterns diktaturer finns på riktigt. Endast en obalanserad ideolog kan tänka bort dessa realiteter.