Michael Knochenhauer är generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten. Han inledde seminariet på Cirkus med att ge en bild av allt som händer och sker på kärnkraftsfornten just nu. Tempot är högt när det gäller politikens utredningar, myndighetens förberedelser för att ta emot eventuella ansökningar om ny kärnkraft och industrins förstudier om var, hur och om nya reaktorer kan tas i lönsam drift.
Texten har uppdaterats med tillrättalägganden om ägarförhållanden.
Jag tog spårvagnen ut till Cirkus på Djurgården i Stockholm för att få uppleva några energirikt intensiva timmar. Det är väldigt många delar som måste komma på plats för att Sverige ska komma igen som den "mogna kärnkraftsnation" som vi i grunden är. Vår drygt halvsekellånga "paus" när det gäller ny kärnkraft har inneburit att vi hamnat på efterkälken.
Det frustande behovet av ny och effektiv fossilfri elproduktion har hittills inte lyckats påverka den tillsyns- och tillståndsnomenklatur och de Miljöbalksberoenden som utvecklats under pausen. Vilket Anna Porelius som är kommunikationschef på SKB illustrerade på ett mycket bra sätt. 2011 lämnade SKB in en ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt reaktorbränsle i ett berg i Forsmark. Det har snart gått 14 år och bygget är ännu inte i gång. Bolaget har däremot byggt ett "grodhotell" och satt upp grodstaket för att hålla sällsynta grodor borta, berättade Anna Porelius med några sneda leenden. Hon var dock positiv. "Alla har lärt sig så mycket under alla de här åren av prövningar, tillsyner och domstolsförhandlingar. Det kommer vi att ha nytta av i nästa skede", sa Anna Porelius. Lisa Ranlöf är chef på Strålsäkerhetsmyndighetens enhet för kärnkraftstillstånd. Hon höll med Anna Porelius om att det finns mycket kunskap ute i branschens olika delar.
Lisa Ranlöf är enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. Hennes ansvarsområde är tillståndsprövning av kärnreaktorer. Vilket placerar henne i en nyckelposition för kommande stora kärnkraftsreformer.
De tre stora energibolagen representerades av Lovisa Wallin Caldwell (Vattenfall), Johan Lundberg (Uniper) och Jesper Marklund (Fortum). Till höger i bild Janne Wallenius i det lilla uppstickarbolaget Blykalla som vill bygga mindre reaktorer där just bly används för kylning; istället för vatten.
Andreas Erlandsson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn. Sedan valet 2018 styr S kommunen tillsammans med Moderaterna. Erlandsson är ett klassiskt kommunalråd som i första hand ser till Oskarhamns bästa. Han berättade att kommunledningen förbereder sig för eventuella nybyggen av "storskalig fossilfri energi". Detaljplanearbetet är i full gång i kärnkraftskommunen Oskarshamn.
En viktig del av helheten är den "kärnkraftsprövningsutredning" som pågår i regeringskansliet. Utredningen leds av Pernilla Sandgren, med ett förflutet som bland annat chefsjurist på Strålsäkerhetsmyndigheten. Utredningen ska lägga förslag om tillståndsprövningens rutiner, om avgifter, om kärnkraftsavfall och om hur beredskapen ska organiseras runt ny kärnkraft. Här kan en del av den långa pausens problem förhoppningsvis åtgärdas.
En av det cirka tjugotal experter som är knutna till utredningen är Andreas Erlandsson (S) som är kommunstyrelsens ordförande i kärnkraftskommunen Oskarshamn. S och M styr gemensamt i kommunen sedan 2018. Erlandsson lyste upp scenen på Cirkus med sina tydliga insikter om kommunernas tre viktigaste uppgifter i den stora energihelheten. Han berättade att Oskarshamn redan har satt igång med att ta fram en detaljplan för "storskalig, fossilfri elproduktion" för att snabbt kunna agera om någon visar intresse av att anlägga mer kärnkraft i kommunen. Vid sidan av att upprätta detaljplaner i god tid så är kommunens uppgift att "hantera vetot på ett vettigt sätt och att se till att bygglovsverksamheten fungerar effektivt", sa Erlandsson.
Mer att läsa: Kärnkraften har drabbats hårt av politisk misskötsel.
Kärnkraftsindustrin i Sverige består främst av de tre statliga bolagen Vattenfall (Sverige), Fortum (Finland) och Uniper (Tyskland). Alla tre äger och driver kärnkraft idag. Bolagen är inne i processer för att förlänga livstiden för sina gamla reaktorer till 80 år. Och från Cirkusscenen berättade de om sina ganska långt framskridna förstudier för nybyggen. Den tyska staten som är huvudägare i Uniper är ju inne i en politik där all kärnkraft ska avvecklas. Men Johan Lundberg från Uniper berättade att den tyska staten senast 2028 måste ha sålt av sitt innehav så att man äger max 25 procent av bolaget, plus en aktie. Idag äger man över 99 procent. Den tyska staten har kommunicerat att man föredrar att sälja ut innehavet på börsen, men även att man överväger olika kombinationer såsom industriella ägare med.
Fortum äger 45 procent av kärnkraften i Oskarshamn där Uniper äger resten. På Cirkus fick Jesper Marklund från Fortum frågan om man möjligen går och funderar på möjligheten att gå in som ägare också i Uniper? Han gled förstås undan den jättefrågan. Men det kan ju vara så att Uniper med nya storägare kan bryta sitt motstånd mot att bygga ny kärnkraft. Vilket skulle förstärka industrins kapacitet i Sverige.
Lovisa Wallin Caldwell från Vattenfall fick flera frågor om när de tänkte lämna in en ansökan om att bygga ny kärnkraft och om vilka slags reaktorer de framförallt siktade på? Hon gav elegant svepande och svävande svar på de mer precisa frågorna. Vilket är högst begripligt. Det är stora och utdragna investeringar och processer som det handlar om. Regeringen har i och för sig kommit med ett förslag till hur statens upplägg för finansiering och riskdelning skulle kunna se ut. Men en del andra frågetecken behöver rätas ut.
Under kaffepausen fick jag många frågor om hur Socialdemokraterna ställer sig till ny kärnkraft? Jag sa som det var att S är ett energi- och industriparti i sitt dna. Och där ingår kärnkraft. "Det borde synas lite tydligare", menade många. Jag håller med. Tillgänglig, fossilfri och prisvärd el är som försvaret och säkerhetspolitiken. Även om S är i opposition så bör det på dessa områden finnas enighet bland de större partierna.