Utbildningsminister Anna Ekström har nyligen presenterat ett lagförslag som ska stärka den statliga Skolinspektionens möjlighet att ingripa mer resolut mot skolor där det förekommer "allvarliga missförhållanden." Det nya är att Skolinspektionens muskler kommer att kunna användas på ett mer likvärdigt sätt mot fristående och kommunala skolor. En annan viktig nyordning är att en skolas historia av tidigare "allvarliga missförhållanden" ska vägas in - på ett öppet och mer tydligt sätt än idag - då Skolinspektionen beslutar om åtgärder. Återkallelse av tillstånd för friskolor och införande av verksamhetsförbud för kommunala skolor kommer framöver och i det stora hela att lagregleras på samma sätt.
Det är ett viktigt steg åt rätt håll. Kommunerna är de överlägset största skolhuvudmännen i Sverige. Av de drygt 2, 1 miljoner barn och elever som läsåret 2019/20 fanns på förskolor och skolor så befann sig drygt 1, 7 miljoner av dessa på någon av de 11 780 kommunala skolenheterna. (Fritidshem, särskole- och förskoleklassenheter oräknade.) Statsminister Stefan Löfven slog i sin regeringsförklaring fast att "kunskap och bildning är ledstjärnor" för skolpolitiken och att "det ska vara ordning och reda i skolans klassrum – och ordning och reda i skolans styrning. Med en sådan tydlig ambitionshöjning är det förstås nödvändigt att staten har starka sanktionsmöjligheter gentemot de skolhuvudmän som har ansvar för kunskapsresultaten för lejonparten av barnen/eleverna och som dessutom driver de flesta av de underpresterande skolorna i Sverige.
En central fråga är naturligtvis vad som kännetecknar ett "allvarligt missförhållande" i en skola? I en promemoria som finns med i underlaget för den nya lagen ges exempel på de problem som funnits på några av de skolor som stängts av staten enligt den nu rådande lagen. Här nämns bland annat "Elever fick inte den undervisning de hade rätt till. Det saknades ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Det var stökigt på lektionerna och det förekom incidenter. Brister avhjälptes inte trots att huvudmannen varit medveten om dem en lång tid." Skolor som trots anmärkningar och varningar inte åtgärdar sådana problem bör självklart tas av banan; alldeles oberoende av vem som driver dem. Skolstängningar i all ära. Det viktigaste är trots allt att se till att de kommuner och företag som är huvudmän för Sveriges cirka 18 000 skolenheter har tillräcklig kompetens för att bedriva utbildning av hög klass och med goda kunskapsresultat.