Att bära frihetens fackla är ett stafettlopp

EU-ledaren Ursula von der Leyen åkte till Kiev och den hårt krigsdrabbade staden Butja i Ukraina i fredags förra veckan. Hon träffade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Ursula von der Leyen på besök i staden Butja strax utanför Kiev fick med egna ögon se några av de alla mördade människor som den ryska armén lämnade efter sig när de drog vidare på sin härjarstråt i Ukraina.

Ursula von der Leyen på besök i staden Butja strax utanför Kiev fick med egna ögon se några av de alla mördade människor som den ryska armén lämnade efter sig när de drog vidare på sin härjarstråt i Ukraina.

Foto: TT

Krönika2022-04-11 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ursula von der Leyen hyllade Ukrainas tappra folk och armé och slog fast att Ukraina bär frihetens fackla för oss alla i väst. Och det är inte bara ord. EU har redan gått in med 10 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina och ytterligare fem miljarder kronor är på väg. Ursula von der Leyen lovade också att Ukraina har ett snabbspår till Medlemskap i EU.

undefined
Ursula von der Leyen på besök i staden Butja strax utanför Kiev fick med egna ögon se några av de alla mördade människor som den ryska armén lämnade efter sig när de drog vidare på sin härjarstråt i Ukraina.

På lördagen tog president Zelenskyj emot den brittiske premiärministern Boris Johnson i Kiev och i en film från BBC syns de båda toppolitikerna på en informell promenad i huvudstaden. Johnson hade med sig besked om att Storbritannien skickar över ett antal bepansrade fordon för trupptransporter och mer vapen. Under helgen kom också besked om att Australien skänker krigsrustade fordon och om att lilla Slovakien sänder över hett eftertraktade luftvärnspjäser till försvaret av Ukraina. Ett stort antal länder - däribland Sverige och Finland - har redan sänt iväg vapen till Ukraina i omgångar. Och mer kan det nog bli; kriget tycks bli grymt och plågsamt utdraget. 

Västvärlden står därför inte vid sidan av och tittar på. De stora hjälpsändningarna, det militära stödet och EU: s massflyktsdirektiv är tydliga exempel på att västmakterna har valt sida i kriget. Det är Ryssland som hotar friheten och demokratin. Väst är därmed samtidigt och naturligtvis ett hot mot ett aggressivt Ryssland som sätter sin egen nävrätt före den europeiska säkerhetsordning som de själva varit med om att förhandla fram. När Sovjetunionen föll frigjordes ett stort antal länder från kommunism och elände och tämligen snabbt blev ett stort antal av de forna kommunistländerna medlemmar i den demokratiska unionen i Europa och i den västligt politiska försvarsalliansen Nato. Vilket självfallet grämde Ryssland. Men det får Ryssland ta. Likt andra forna imperiestater i Europa - Storbritannien, Frankrike, Sverige, Tyskland, Spanien med flera - som har fått lägga angreppskrigandet och erövrandet på hyllan så är det nu dags för Ryssland att slå in på den vägen. 

undefined
Frihetens fackla förs bäst fram som i ett stafettlopp.

Alla hoppas att västmakterna ska kunna hålla uppe trycket uppe - pansarskott för pansarskott - mot Ryssland utan att direkt med egna stridskrafter gå in i kriget. Men det kan självfallet komma till en punkt där den strategin inte längre är försvarbar inför vare sig mänskligheten eller gudarna. Att bära frihetens fackla är en stafett. Inte ett maratonlopp.