Han talade utifrÄn en fÀrsk artikel han författat för tidskriften Fokus (10 juni) Artikeln har rubriken "Sverige - ett splittrat land" och bygger i stora delar pÄ "Tillitsbarometern" bygger vilket Àr en enkÀtundersökning som har genomförts sedan 2009 och vid senaste omgÄngen (2020) svarade 14 000 personer pÄ frÄgorna som stÀlldes. Lars TrÀgÄrdh Àr mÀstare pÄ att djupdyka i frÄgor som: Vad hÀnder med mÀnniskor som lever i stater som beter sig si och sÄ? Men Àven Ät andra hÄllet: Hur utvecklas stater nÀr mÀnniskor beter sig pÄ det eller detta viset?
Tillitsbarometern visar verkligen pĂ„ ett splittrat Sverige. TrĂ€gĂ„rdh bor sjĂ€lv pĂ„ Södermalm. Han berĂ€ttade att det tar honom cirka 45 minuter att cykla till RĂ„gsved. Det skiljer ocksĂ„ 45 punkter i Tillitsbarometern mellan RĂ„gsved och Södermalm. I RĂ„gsved svarar 30 procent ja pĂ„ frĂ„gan om de "litar pĂ„ de flesta?" PĂ„ Södermalm svarar 75 procent ja pĂ„ samma frĂ„ga. En nyckelmening i TrĂ€gĂ„rdhs text i Fokus Ă€r denna: "Vart mĂ„ngfald leder Ă€r alltid en empirisk frĂ„ga â i sig Ă€r den varken god eller ond. Men saknas vĂ€gen till ett gemensamt »vi« Ă€r oddsen sĂ€mre."
Lars TrÀgÄrdh talar starkt för att det gÄr att öka tilliten Àven i det nya Sverige. Om det gamla Sverige kunde fÄ ihop Svear och Götar för en gemensam sak sÄ borde det vara möjligt för dagens nationalstat att samla större tillit i breda medborgargrupper för ett gemensamt vi. En tÀmligen stor del av befolkningen i Sverige kommer frÄn korrumperade skurkstater och/eller ojÀmlika och ofria klansamhÀllen. I jÀmförelse Àr den svenska nationalstaten ett "gigantiskt frihetsprojekt", sa TrÀgÄrdh. Han har helt rÀtt. Vi behöver inte leta efter mer eller mindre konstiga integrationsverktyg. Ekonomiska fakta och Tillitsbarometerns mÀtningar visar att det Àr "arbete och skötsamhet" som Àr vÀgen in nationalstaten Sverige. Och det gÀller oavsett varifrÄn du kommer. Det behövs ett offensivt politiskt ledarskap som vÀrnar om det svenska framtidsbygget. Ett ledarskap som inser vÀrdet av nationell sammanhÄllning nÀr det gÀller nationalstatens kÀrnverksamheter och framgÄngsfaktorer. Ett ledarskap som förstÄr att valfrihet har sin plats och det obligatoriska sin tid. Ett ledarskap som inte snöar in för mycket pÄ det som varit men som heller inte flummar till det och tror att framtiden Àr helt ny.