9, 4 procent är till exempel resultatet i Aftonbladet/Demoskop den 6 mars. Det är en hög nivå för Centerpartiet. Väldigt mycket av framgångsförklaringen kan nog stavas Annie Lööf. Under hennes ledarskap har förvisso partiet dragit sig allt mer ut på de liberala flyglarna; en position där det mycket sällan finns särskilt många väljare att hämta. Men av de som finns - inte minst yngre och utbildade kvinnor i lite större städer - har Centern och Annie Lööf räknat in de flesta.

Det finns säkert också en motmobiliseringsfaktor här. Annie Lööf upplevs som den enda tydliga oppositionskraften mot den konservativa tidsandan i allmänhet, mot Sverigedemokraterna i synnerhet och med synnerlig synnerlighet mot ett samarbete mellan M och SD.

Demoskopmätningen visar att det är väldigt jämt mellan de båda maktblock som finns i riksdagen. Januariavtalsblocket - där jag räknar in Vänsterpartiets 10 procent av den enkla anledningen att regeringen sitter där de sitter med sitt avtal eftersom Vänsterpartiet valde att släppa fram Stefan Löfven som statsminister - får 49 procent.  Oppositionsblocket med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna får också ihop 49 procent. 

Ingendera av de där regeringsblocken är särskilt stabila eller särskilt sannolika när det blir skarpt läge. Vänsterpartiet kommer nog akta sig som för att bränna sig att sätta sig i en regering med allt vad det innebär av kompromisser och avsteg från de stolta paroller som i vart fall under de senaste hundra åren alltid har varit viktigare än verkligheterna för V. Det finns nog anledning att också sätta ett stort frågetecken för Sverigedemokraterna som ett regeringsparti. Partiet är i stort behov av att då och då göra uppvisningar för kärnväljarna. En del av de där uppvisningarna - typ Åkessons flygbladsutdelning vid Greklands gräns tidigare i veckan - vore nog minst sagt hårdsmälta för vilken underlagsberoende regeringsbildare som helst.

Centerpartiet kan därför förmodligen spela en avgörande roll för även nästa regeringsbildning. Under ytan av väl utrerade liberala utrop finns ett mer pragmatiskt och resultatinriktat parti som skulle kunna frälsa så väl en moderat som en socialdemokratisk statsministerkandidat efter nästa val. Då är det dags för Annie Lööf att komma med annat än för motparten generande kravlistor som tvingar fram ännu en irrationell regeringsbildning. 

Lite liberalism har ingen dött av. Huvudsaken är att verkligheterna kommer först.