Anders Jonsson anar ugglor i mossan i Bryssel

I sin sista ledare för denna gång anar Anders Jonsson ugglor i mossen i de förhandlingar om lån, bidrag och pandemi som pågår på EU: s toppmöte i Bryssel.

I sin sista ledare för denna gång anar Anders Jonsson ugglor i mossen i de förhandlingar om lån, bidrag och pandemi som pågår på EU: s toppmöte i Bryssel.

Foto: Roland Johansson / TT

Krönika2020-07-18 06:18
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Man ska aldrig låta en god kris gå till spillo.” Den cynismen, som politiker och tjänstemän, brukar uttala mellan skål och väg präglar i hög grad det pågående toppmötet i Bryssel.

Man behöver inte vara så cynisk för att se hur de som vill ha ett mer federalt EU tar Coronakrisen till hjälp för att stärka EU-kommissionen och öka överstatligheten inom EU. Det finns en inneboende kraft inom EU-byråkratin i Bryssel att så fort tillfälle ges försöka ta kliv mot Europas Förenta Stater. Pandemin har skapat ett sådant tillfälle.
Den kan motivera ett krisprogram för att ”kick-starta” EU-ländernas ekonomier efter krisen. Detta trots att nog aldrig förts en så expansiv ekonomisk politik som just nu när medlemsländerna själva öser pengar över offentlig och privat sektor för att mildra virusets ekonomiska effekter.
Det har möjliggjorts av att EU tillfälligt slopat reglerna för statsstöd och av att den Europeiska Centralbanken köpt statsobligationer i stor skala. Billiga pengar finns alltså att tillgå.
Utan att riktigt förklara varför så kom Frankrike och Tyskland fram till att det inte räcker. Plötsligt övergav Tyskland och dess förbundskansler Angela Merkel sitt motstånd mot att EU ska låna pengar med EU-budgeten som säkerhet och sedan dela ut bidrag.
Därför sitter nu EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel och sliter med frågan om kommande generationers skattebetalare i alla länder så småningom ska betala notan för bidrag som gått till andra länder. De ska också avgöra om EU ska kunna införa skatter för att betala räntan på lånen innan amorteringarna inleds.
Detta motiveras alltså av pandemin. Mest pengar ska också gå till hårt drabbade Italien och Spanien. Men mest pengar i förhållande till landets BNP går till en rad länder i östra delen av Europa som drabbats minst av covid-19 så här långt.
Det förklaras i sin tur av att de länderna hade en hög arbetslöshet innan Coronakrisen. Å andra sidan är det just de länderna som har haft den klart bästa tillväxten i ekonomin på senare år. De närmar sig i snabb takt de västliga länderna.
Det är inte utan att man anar att östländernas stöd måste köpas för att euroländerna Italien och Spanien ska få sitt stöd. Särskilt som kraven på rättsstatens principer negligeras.
Det är inte bara EU-skeptiker som anar ugglor i mossen. Igår (17/7) skrev DN på ledarplats: ”Federalister inom EU ser Coronakrisen som en chans att utvidga sina domäner, trots att medborgarnas efterfrågan på mer överstatlighet är begränsad.”
Som sagt. Man ska aldrig låta en god kris gå till spillo.