Gap och skrik står sig slätt mot Ziv Nevo Kulman

En eftermiddag tidigare i veckan hade jag glädjen att byta några ord med Israels ambassadör i Sverige; Ziv Nevo Kulman. Vi sågs på missionsbåten Elida som låg förankrad i Visby hamn under Almedalsveckan.

På båten Elida i Visby hamn mötte Folkbladets Widar Andersson Ziv Nevo Kulman som är Israels ambassadör i Sverige.

På båten Elida i Visby hamn mötte Folkbladets Widar Andersson Ziv Nevo Kulman som är Israels ambassadör i Sverige.

Foto: Ulla Karin Rydén

Krönika2024-06-29 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag deltog i en diskussion som hölls på Elidas däck. Samtalet handlade om kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas i allmänhet och något mer i synnerhet om opinionen i Sverige - och i andra delar av västvärlden - håller på att bli en del av höger/vänster-konflikt där vänstern gärna blundar för Hamas terror och där högern har fastnat i ett försvar för Israel; alldeles oavsett vad dess regering hittar på?

På förmiddagen dagen efter mötet på Elida stod jag i publiken och lyssnade på KD: s partiledare Ebba Busch som höll tal för sitt parti i Almedalen. Ett tiotal unga människor stod bland de cirka 700 i publiken och skrek sådant som "Ebba Busch har blod på sina händer" och "Israel har mördat 17 000 barn i Palestina." Den lilla vänstergruppens försök att förstöra KD: s möte misslyckades kapitalt. Ebba Busch fick starka applåder när hon lugnt och med tunga argument förklarade att en grundpelare i demokratin är att inte ge sig på politiska motståndare genom att skrika och gapa på deras möten. När jag lyssnade på gaphalsarna från vänster så tänkte jag att de påminner om Hamas. Helt olika våldsgrader förstås. Men attitydmässigt - vi har rätt att göra vad vi vill/tysta vem vi vill eftersom vi har den rätta och sanna religionen/ideologin - ingår de i samma skola. 

På samma sätt spelar Ebba Busch och Israel på samma demokratiska planhalva. Allt de gör är långtifrån rätt, det finns anledning till kritik och invändningar. Vilket de är mycket öppna för. Det är därför Hamas och västliga gaphalsar i längden inte har en chans mot demokratier som inte är fega och ängsliga. Därför ser jag heller inte någon djup höger/vänsterklyfta växa fram i kölvattnet av kriget mellan Israel och Hamas. 

Israel har alltsedan sin tillblivelse fått kämpa militärt och politiskt för sin existens. Omgiven av mer eller mindre primitiva religiösa/världsliga diktaturer har Israel som Mellanösterns enda demokrati haft ständig beredskap mot attacker från alla väderstreck. Den senaste attacken kom den 7 oktober 2023. Då anfölls civila israeler av terrororganisationen Hamas med starka band till Iran och med sina rötter i det Muslimska Brödraskapet i Egypten. Anfallet var groteskt och vidrigt på en nivå och i en omfattning som inte drabbat judar sedan Förintelsen på 1940-talet. Många av de över 200 personer som togs som gisslan hålls fortfarande fångna inne i Gaza; där Hamas driver en hård och religiöst fanatisk diktatur mot de palestinier som lever på området. 

Bilden i media är - lite förenklat - att Israel mördar mängder av palestinska barn i Gaza. Sanningen är att Israel har noll intresse av döda barn. Israel vill försöka krossa terrorgruppen Hamas för att kunna freda sitt folk. Hamas har däremot ett stort intresse av döda barn. Barn placeras ut vid strategiska mål och döda barn är Hamas trumfkort i opinionsbildningen. 

Jag har stor respekt för S partiledare Magdalena Andersson och för Göteborgs kommunstyrelseordförande Jonas Attenius (S), som hamnat i blåsväder efter att ensidigt ha kritiserat Israel - men inte sagt ett pip om Hamas - när han nyligen talade på ett stort muslimskt folkmöte i Göteborg. S behöver vara tydligare i huvudsaken: Hamas är en terrorgrupp som behöver krossas om en tvåstatslösning ska ha skuggan av en chans. Israel är en demokratisk vän som man kan vara kritisk mot på ett sätt som man är mot vänner. Vänsterklyftan är ingen bra plats för Socialdemokraterna. Gap och skrik står sig slätt mot Ziv Nevo Kulman. Så hänger det ihop.