Det speciella med den utredningen var att den tillsattes av riksdagens socialutskott i strid mot den dåvarande minoritetsregeringens vilja. Allt började med den lilla flickan Esmeralda i Norrköping.
I april 2016 föddes hon med drogabstinens i kroppen. Nio dagar gammal omhändertogs Esmeralda och placerades i ett familjehem. I början av april 2019 flyttades Esmeralda tillbaka till sin biologiska familj sedan kammarrätten på föräldrarnas begäran upphävt tvångsomhändertagandet. 30 januari 2020 hittades Esmeralda död hemma hos föräldrarna. Hon dog undernärd och med fyra narkotikaklassade preparat i och på sin lilla kropp.
Esmeraldas korta och dramatiska liv satte ljus på utsatta barns villkor och (brist på) rättigheter i Sverige. Politiskt kom hennes död att vålla engagemang och strid. Riksdagsmajoriteten anförda av Moderaterna i socialutskottet samlade sex partier (alla utom dåvarande regeringspartierna S och MP) i ett beslut om att tillsätta en egen utredning för att stärka "barnets bästa" i tvister av det slag som drabbade Esmeralda.
Regeringsskiftet innebär att utredningen som den moderatledda oppositionen initierade nu hamnat på den moderatledda regeringens bord.
Den stora och tunga frågan handlar om hur "barnets bästa" ska tas tillvara då en domstol upphäver ett tvångsomhändertagande av ett barn med hänvisning till att problemen i den biologiska familjen upphört. Regeringen vill att en ny prövning av "barnets bästa" då ska göras. Föräldrars rätt att få tillbaka barnet ska inte längre överflygla barnets rätt att stanna kvar i den nya familjen. Barnet blir sin egen rättighetsbärare, sa Ulf Kristersson på pressträffen. Det är grannlaga frågor förstås. Vare sig föräldrar eller staten äger barnet. Det mest rimliga är då att på bästa sätt ge stöd för barnets möjlighet att äga sitt öde. Det finns behov av ökad tydlighet i lagen på det området. Det bör riksdagen vara rimligt överens om.
På pressträffen höll statsministern ett lovvärt linjetal i miniformat där han satte in Esmeralda och särlagstiftningen om omhändertagande i ett större socialpolitiskt sammanhang. Han talade om Ellen Key, Pippi Långstrump, BVC, MVC, Förskola och mycket annat av det klassiska fundamentet för svensk socialpolitik; en hög lägsta nivå för alla barns uppväxt. Här har Sverige tappat fart och kraft. Här behöver vi komma igen. Här behöver vi kylig blick, lust, strid och ett öppet hjärta.