Grova brott mot poliser ska ge hårdare straff

Flera städer drabbades av våld och förstörelse under de så kallade "koranupploppen" i mitten av april.

Kammaråklagare Kajsa Malmström yrkade på minst fyra års fängelse för de tre som åtalades för grovt blåljussabotage. Tingsrätten gick henne bara delvis till mötes. Åklagarsidan överväger enligt uppgift att överklaga. Det bör de göra.

Kammaråklagare Kajsa Malmström yrkade på minst fyra års fängelse för de tre som åtalades för grovt blåljussabotage. Tingsrätten gick henne bara delvis till mötes. Åklagarsidan överväger enligt uppgift att överklaga. Det bör de göra.

Foto: Albin Wiman

Krönika2022-07-21 16:45
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Misstänkta gärningsmän har åtalats för attacker mot poliser under tjänsteutövning. Domar från tingsrätterna i Örebro (27 juni och 8 juli) och Linköping (21 juli) visar att domstolarna använder de nya lagar som finns till hands sedan 1 januari 2020 då brottsrubriceringarna "sabotage och grovt sabotage mot blåljusverksamhet” började gälla. Åtta män i Örebro har dömts till fängelse mellan två till sex år för grovt blåljussabotage. Två av dem ska utvisas. 

I de första domarna från Linköpings tingsrätt dömdes tre män för grovt blåljussabotage i samband med upploppen i Skäggetorp i Linköping den 17 april. De ska nu avtjäna fängelsestraff på 2, 6 år, respektive 3, 6 och 4 år. Åklagaren Kajsa Malmström skrädde inte orden under rättegången mot de tre nu dömda gärningsmännen:

– Syftet var att skada, kanske döda, poliser. Det här är oerhört fegt. Och jag menar att detta är sabotage mot blåljusverksamhet, sa Malmström i sin slutplädering. Tingsrätten gav henne delvis rätt. Den som ser på filmerna inifrån en av polisbussarna - Corren.se - kan inte göra något annat än att ge henne helt rätt. Det här är grova brott och grova brottslingar.

Brottet "grovt blåljussabotage" möjliggör fängelsestraff på mellan 2 år och livstid. Den som är ute efter att "skada, kanske döda poliser" borde kanske inte hamna så lågt ner i straffskalan som 2, 6 år? Justitieminister Morgan Johansson hade i mina ögon helt rätt när han för ett par år sedan bedömde blåljussabotagelagens framgångsmöjligheter: "Jag tror inte det är mängden domar, utan hur hårt som domstolarna dömer som avgör". (Vårdfokus 21/8 2020)  Och i det utsatta och försvagade läge som statens våldsmonopol har försatts i genom det utbredda gangstervåldet och efter de hatfyllda polisattackerna i koranupploppen så behövs verkligen hårda domar.

När hovrätterna och senare sannolikt också Högsta domstolen har tagit sig an alla överklaganden och skapat en praxis så vet vi hur mycket som finns kvar av tingsrätternas straffmätning. 

Enligt kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum kan en "upparbetad praxis vara fem år bort." Det som "stökar till det och som gör domstolarna försiktiga" är enligt Bjursten att lagstiftaren använder ordet "allvarligt" som ett villkor för hårda domar när det gäller blåljussabotage. "Här finns det ett utrymme för tolkning, som komplicerar saken," säger Bjursten till myndighetens hemsida. (19/5 2022)  Vi får hoppas på en tolkning där rättsstatens utsatta läge vägs in under stort allvar.