2022 blev året då vi valde västlig solidaritet

På lördag är det julafton. Då kommer Rysslands anfallskrig mot Ukraina att ha pågått i tio månader.


Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut varnade för ett långt krig i Ukraina när hon medverkade i Sveriges radios "Radiokorrespondenterna Ryssland" den 15 december.

Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut varnade för ett långt krig i Ukraina när hon medverkade i Sveriges radios "Radiokorrespondenterna Ryssland" den 15 december.

Foto: Anders Wiklund/TT

Krönika2022-12-20 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Och militära experter - som till exempel vår egen ÖB Micael Bydén och Gudrun Persson vid totalförsvarets forskningsinstitut FOI tror att kriget kan komma att pågå mycket länge än. Ett ställföreträdande krig av det här slaget - där ryssarna anfaller Ukraina för att visa västmakterna vad man kan - har inte en stor uppsättning av tänkbara och "lyckliga" slut. Ryssland, med kärnvapen i ryggsäcken och med möjliga partnerskap med Kina, Iran och andra totalitära stater i Afrika, Asien och kanske även i Europa, kan knappast förlora kriget utan ett smärre sammanbrott. Av samma orsaker kan Ryssland knappast vinna kriget utan svåra prövningar för Nato och den västliga demokratin. 

Janerik Larsson skriver återkommande krönikor på Svenska Dagbladets ledarsida. Krönikorna är internationella utblickar som bygger på Larssons idoga läsning av tänkare och politiska kommentatorer i stora tidningar världen över.  Den 18 december presenterade Janerik Larsson en krönika i finländska Hufvudstadsbladet av Pär Stenbäck. Han är en av Finlands mest erfarna och brett respekterade offentliga/politiska personer med en bakgrund som bland annat partiledare, utrikesminister och ledare inom Röda Korset.

Stenbäck konstaterade i Hufvudstadsbladet att 2022 blev "året då vi fick lov att välja sida, då folket och dess företrädare valde samhörigheten med det liberaldemokratiska lägret i försvaret mot totalitär aggression."

Finlands nutidshistoria med Sovjetunionen och Ryssland är mer dramatisk än Sveriges. "I praktiken var Finland under hela kalla kriget en del av Sovjetunionens intressesfär och landets utrikes- och inrikespolitik styrdes av rädslan för Sovjetunionen", sammanfattar Larsson. Men nu har alltså Finland vänt blad. Man har på djupet insett att "den ryska idén om den egna maktsfären förblir ledstjärnan för Moskva." Och i valet mellan å ena sidan en oviss anpassning till ryska krav och å andra sidan en västlig och nordisk solidaritet har Finland valt det senare. Finland och Sverige ingår nu snart helt och fullt i den "västliga och nordiska solidariteten" som den uttrycks i Nato. 

Pär Stenbäck tänker i långa linjer. Ett besegrat Ryssland återhämtar sig förr eller senare, och Finland ligger där det ligger: ”Geografin förändras inte. Närheten till S:t Petersburg består.” Vilket nu Ukrainas folk får uppleva in på bara skinnet. Bomber och granater formligen regnar över ukrainarna. Att hjälpa dem att överleva är denna vinter den viktigaste uppgiften för oss i väst.


Överbefälhavaren Micael Bydén varande för ett långt krig i Ukraina när man gästade SVT: s program "30 minuter" 14 december.
Överbefälhavaren Micael Bydén varande för ett långt krig i Ukraina när man gästade SVT: s program "30 minuter" 14 december.