Den svenska välfärdsstaten är inte byggd för detta

Det svenska pensionssystemet fungerar bra mycket bättre än vad konstruktörerna antog i sina kalkyler för trettio år sedan.

Krönika 24 maj 2022 05:15
Detta är en ledarkrönika. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Och ofantligt mycket bättre än vad man kan tro av den partipolitiska debatten i ämnet. Flera utredningar visar - nu senast Dagens Nyheters "Fakta i frågan" (23 maj) - att en nybliven pensionär får runt 80 procent av den lön man hade åren före pensioneringen. Fördelningspolitiken är oväntat skarp. För 26 procent av pensionärerna innebär pensioneringen en kompensationsgrad på över 100 procent. Här handlar det i huvudsak om människor med mycket låga inkomster från arbete/bidrag före pensioneringen. I den andra änden visar det sig att ungefär 20 procent av pensionärerna (de med högst inkomster) får mindre än 60 procent av sin lön i pension.

Den statliga allmänna pensionen och arbetslivets tjänstepensioner betalas i huvudsak av arbetande människor. Det finns dock redan fem - och snart sex - skattefinansierade förmåner för dem med låga pensioner: Garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, inkomsttillägg och det nu föreslagna garantitillägget/eller det borgerliga motförslaget. I sitt remissvar på garantitillägget konstaterade Pensionsmyndigheten att dessa sex skattefinansierade pensionsförmåner "prövas mot andra inkomster men på sex olika sätt. Därutöver behandlas de inte lika i skattehänseende. Det är, enligt Pensionsmyndigheten, en ordning som försvårar förståelsen och minskar förtroendet för systemet."

Det är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som i var sitt block varit pådrivande för de skattefinansierade tillägg som nu står mot varandra i riksdagens kommande budgetomröstning. Pensionärerna är en jättestor väljargrupp och S - och nu även M - har släppt garden i sitt försvar av den inkomstgrundade allmänna pensionen. Tendensen är att pensionssystemet utvecklas mot ett omfattande socialbidrag för de som inte arbetat/arbetat lite. Vilket självklart tär på betalningslusten och förtroendet för det allmänna. När skattekranen nu mer allmänt öppnas in till pensionssystemet så försvåras det nödvändiga arbetet med att höja pensionsåldern i takt med medellivslängden. Samtidigt är en stor grupp bidragsförsörjda människor i Sverige - cirka 800 000 enligt SCB - på väg mot pensionssystemet. Jag vill inte ropa varg. Men den svenska välfärdsstatens beskattning och förmåner är inte byggda för en så omfattande bidragsförsörjning i den vuxna befolkningen. Partiernas jakt på väljare bland dagens pensionärer förvärrar de kommande problemen.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Anders Jonsson: Problemet är att lockelsen att fortsätta med ofinansierade utgiftshöjningar är stor.

Problemet är att lockelsen att fortsätta med ofinansierade utgiftshöjningar är stor.