Efter snart fem års konflikt är läget i Syrienkonflikten, ofta kallad världens största humanitära katastrof, värre än någonsin. Ryssland har gripit in militärt och oppositionen har splittrats. Över en kvarts miljon människor har dödats och 13,5 miljoner är i behov av humanitär hjälp.
Världens länder lovade vid en stor givarkonferens i London den 4 februari att bidra med 80 miljarder kronor i humanitär hjälp till Syrien. Samtidigt stod det klart att de FN-ledda fredssamtalen i Genève läggs på is till den 25 februari.
Utsikterna för fortsatta samtal är dystra. Att Syriens president Bashar al-Assad med understöd av Ryssland bombar staden Aleppo mitt under pågående fredssamtal visar en total avsaknad av respekt och intresse för fredsprocessen. Bombningarna, som har gjort att tiotusentals nya flyktingar sökt sig till gränsen till Turkiet, väcker frågor om proportionalitet och krigets lagar. FN:s humanitära chef uppmanar parterna att följa humanitär och internationell rätt och att skydda civila. Samtidigt larmar en FN-kommission med uppdrag att följa människorättsläget i konflikten om tortyr och krigsbrott som begås av både regim och opposition.
Syrienflyktingarna har hamnat i mitt i ett politiskt rävspel mellan EU och Turkiet. Å ena sidan kräver unionen att Turkiet öppnar gränsen mot Syrien, å andra sidan vill man begränsa flyktingströmmen till EU-området. Turkiet har fått 3 miljarder euro till flyktingläger i landet. Att EU internt inte har kunnat enas om ansvarsfördelning mellan länderna är ett stort misslyckande.
FN bedriver omfattande humanitärt hjälparbete i Syrien, även till belägrade områden, trots bristande resurser. Den hjälp som nu har utlovats är en bra start men utbetalningarna måste motsvara löftena. Förra året fick FN mindre än hälften av de begärda medlen. De starka uttalandena i London av bland andra FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon är ett rop på hjälp. Om inte världens länder håller vad de lovat kommer vi att få se ännu mer lidande och fortsatta flyktingströmmar.
Syrienkonflikten går snart in på sitt sjätte år och sveket mot landets civila måste upphöra. Världens länder måste kräva att såväl regeringssidan, som står för de flesta attackerna mot civilbefolkningen, som oppositionen lägger ned vapnen och återgår till förhandlingsbordet.
Rysslands agerande i Syrien och i FN:s säkerhetsråd är oacceptabelt. Ett initiativ i FN:s generalförsamling skulle kunna sätta press på ett handlingsförlamat råd. Det har gjorts tidigare i FN:s historia och möjligheten borde ha prövats redan tidigare under Syrienkonflikten. Världens största humanitära kris kräver handling.