FN:s åtta millenniemål för utveckling ska vara uppnådda på global nivå 2015. I samband med generalförsamlingens öppnade i FN-högkvarteret i september hölls ett toppmöte om millenniemålen och arbetet med den nya globala utvecklingsagendan som ska ta vid i januari 2016.
Levnadsvillkoren har blivit bättre för miljarder människor runt om i världen sedan 1990. Andelen människor som lever i extrem fattigdom, som alltså försöker överleva på omkring åtta kronor per person och dag, har halverats sedan 1990. Det innebär att 700 miljoner färre människor lever i extrem fattigdom i dag jämfört med för 23 år sedan. För de miljoner människor som kunnat ta sig och sina familjer ur fattigdomen är detta ett stort framsteg. Däremot har situationen för de drygt en miljard människor som ännu inte kunnat ta sig ur fattigdomen inte blivit bättre.
Andelen människor som hungrar har minskat från drygt 23 till knappt 15 procent under samma period. Men det innebär att omkring 870 miljoner människor, en av åtta invånare på jorden, fortfarande går hungriga till sängs varje kväll. Det är oacceptabelt och oetiskt. Vi lever i en värld där det finns kunskap och förutsättningar att utrota fattigdom och hunger.
De nya utvecklingsmålen syftar till att utvecklingen i världen ska vara socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. De behöver också ta större hänsyn till länder som inte uppnått ett enda millenniemål, framför allt länder som befinner sig eller har befunnit sig i konflikt. Ytterligare en viktig aspekt är att de nya utvecklingsmålen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv. Flickors och kvinnors rättigheter måste lyftas fram mer än tidigare.
I samband med Världsbankens och Internationella valutafondens (IMF) årsmöten som avslutades nyligen sa Världsbankens president Jim Yong Kim att extrem fattigdom är den mest moraliska frågan i vår tid. Samtidigt lanserade han en ny strategi för Världsbanken som ska bidra till att utrota fattigdomen i världen till 2030. Det är ett initiativ som måste välkomnas.
Vid årsmötena deltog Sveriges finansminister Anders Borg och biståndsminister Hillevi Engström. Världsbanken är Sveriges enskilt största multilaterala samarbetspartner inom biståndet. Sverige ger närmare fyra miljarder kronor till Världsbanken varje år.
Sveriges regering måste nu verka för att Världsbankens strategi för att utrota fattigdomen i världen förverkligas och samordnas med FN:s nya globala utvecklingsagenda post 2015 så att det inte blir två parallella spår som konkurrerar utan gemensamt stärker världssamfundets insatser för att utrota extrem fattigdom och hunger i världen till 2030.
FN-målet att utrota extrem fattigdom och hunger är inom räckhåll under förutsättning att världens stats- och regeringschefer prioriterar målet. Det är en historisk chans som inte får gå om intet.