Regeringen är i ett till synes hopplöst underläge. Alla ropar och uppmanar regeringen i allmänhet och statsministern i synnerhet att "agera", "visa ledarskap" och att vara "kraftfull." På den nationella scenen innebär varje nytt mord och varje nytt bombdåd ännu en balja i baken för regeringen. På de lokala scenerna skapar vågen av personrån, ungdomsrån och upploppsliknande slagsmål ständigt växande känslor av uppgivenhet och av sänkt förtroende för att någon kan göra något för att få stopp på eländet.

I en krönika i GT skriver Erik Nord som är chef för polisen i Göteborg om den stora ökningen av rån där både offer och gärningsmän är under 18 år:  

"Efter ett JO-beslut 2016 gjordes våren 2017 justeringar i tillämpningen av lagstiftningen kring unga lagöverträdare. Det gjordes för att färre ungdomar skulle anhållas och häktas. Det handlade inte om någon ny lagstiftning utan om att den gällande skulle tillämpas mer strikt i enlighet med bland annat barnkonventionen. Det fick till följd att vissa ungdomsbrottslingar kunde gripas på bar gärning och sedan släppas ut i princip omedelbart, innan de ens hunnit förhöras om brottet. Det förhållandet finner nog de flesta av oss som stötande." (10 november)

Poliser ska inte ha det på det viset på jobbet. 

Erik Nord och alla andra vill ha fler poliser och fler utredare och fler övervakningskameror. Kameror är ju dessbättre inte längre no-go-zoner i politiken så där händer det saker. Fler poliser och utredare tar längre tid att rekrytera, utbilda och att öva i yrket. 5-10 år allra minst. Så vad kan regeringen göra här och nu för att visa "kraftfullt ledarskap" i det svåra läget som råder? 

Det viktigaste är att gå pang på rödbetan och ta itu med de unga lagöverträdarna på ett resolut sätt. Att Sverige så kraftigt mäler ut sig från andra jämförbara länder när det gäller skjutvapenvåld och sprängningar beror inte på en plötslig och lokalt svensk narkotikaepidemi utan det beror på att det allmänna låter det ske. Underlåtenhetssynderna går långt tillbaka i tiden. För mjäkiga lagar, för få poliser, för mycket ungdomsrabatter och för många straffrabatter. Grovt kriminella ska inte tas om hand av en redan plågad och underdimensionerad socialtjänst. Grovt kriminella ska omhändertas av kriminalvården, tas bort från gatan för så lång tid som möjligt och ges seriösa chanser att ta chansen till ett annat liv. 

I den publika kampen om det allmänna folkmedvetandet behövs också kraftinsatser. Regeringens underläge visavi mördarna och sprängarna är mycket stort. Men det kommer alltid en andra halvlek. Ett ärligt, rakt och osminkat uppträdande kan kanske vända matchen.