Han framträdde inför en bred och allmänt sammansatt publik. Berättelsens röda tråd var utvecklingen i företaget men med flera intressanta utblickar och kommentarer om den omvärld där bolaget verkar.
Det är faktiskt rätt så ovanligt att näringslivsmänniskor på den här nivån deltar i det offentliga samtalet. Näringslivets frånvaro i samhällsdiskussionen är ett problem. Missförstå mig rätt; jag längtar inte efter ett läge där företagsledare likt komiker och skådespelare uttalar sig om ditten och datten utan att så mycket annat än sitt kändisskap på fötterna. Det som saknas oss när näringslivet för mycket håller sig på sin kant är att för få talar i egen sak om sådant som de kan och vet något om.
Att "tala i egen sak" anses opassande. Vilket ju är helt uppåt väggarna. Den "egna saken" finns alltid med hos oss alla; den tar sig bara olika uttryck. Det är inget fult eller konstigt att tala i egen sak. Tvärtom. Den som talar i egen sak vet ofta mycket just om den saken vilket gör hans eller hennes synpunkter extra värdefulla och intressanta. Den egna sakens betydelse får alltid vägas in och vägas av naturligtvis. Så är det alltid.
När den egna saken just är intresset i ett stort företag så tycks det vara extra känsligt. Det känns som om det finns någon slags offentlig blyghet och rädsla för bolag, direktörer och vinster. Kanske är det just detta inbyggda misstänkliggörande som avhåller näringslivsmänniskor från att vid lämpliga tillfällen delta i samhällsdiskussioner som berör "deras saker?"
Holmen är ett stort skogsägande företag som också har massafabriker, sågverk, pappersbruk och vatten- och vindkraft.
En mycket intressant del av Henrik Sjölunds föredrag handlade om problemen med att få tillstånd för vindkraft i Sverige. (Enligt Sjölund har Tyskland och andra länder i Europa liknande problem.)
Holmens sak i sammanhanget är att de vill investera i vindkraft. Denna sak är dock inte exklusiv för Holmen AB. Om jag tolkar samhällsintresset rätt så anses det av klimatpolitiska skäl vara mycket angeläget att det byggs mer vindkraft. Henrik Sjölund argumenterar för att det främst är miljöpolitiska intressen som sätter krokben för klimatpolitiska investeringar. Domstolar och andra myndigheter är strikt ålagda att tillståndspröva vindkraften utifrån den miljölagstiftning som finns tillgänglig. Då blir det så - för att citera Henrik Sjölund - att en "skalbagges intressen" övertrumfar mänsklighetens intressen av fossilfri energi.
Sjölund beskrev även elegant och med smått dråpliga exempel vilka besvär som politiken har med "tillståndskaoset". Men det är en sak för sig.