Det är intressant att följa hur medierna rapporterar om våldet. Vi får exempelvis veta i viken stad det ägt rum, samt ålder och kön på de drabbade.
Däremot är medier mer försiktig med att nämna etnicitet. Men det gör inte så mycket för folk har ändå fått en uppfattning om den saken.
Medierna göder nämligen några av våra fördomar, men försöker utrota andra.
När vi får veta att gärningsmannen är känd av polisen drar vi slutsatsen att det är en gangster som skjutit en annan gangster. Och några kommer att då rycka på axlarna och konstatera att det kanske till och med var lika bra.
Vi anser nämligen att människor har lika värde, men på olika sätt.
Att vi får veta kön på förövarna är också i linje med våra fördomar. Att vara man i mediesamhället innebär att ständigt påminnas om att karlar, i synnerhet i yngre ålder, ofta utgör ett samhällsproblem.
Att medierna inte berättar om det etniska utsprunget för brottslingar är ur den synvinkeln lite märkligt. OM vi nu får information om att det är män som gör skjutningen, borde vi inte också veta om det är en somalier eller nån barnfödd i Luleå?
Som nyhetskonsument vill vi gärna ha alla fakta på bordet, så att vi kan analysera och försöka förstå det som hänt. Om exempelvis mordredskapet varit en stekpanna och förövaren en kvinna. Eller om rånarna varit två pursvenska flickor i tonåren.
En 67-årig tant med järnrör i en handväska? Jämfört med om det är ett knivmord bland alkoholister - eller om rånarna satt på en stulen moped och försvann i riktning mot ett hem för juvenila delinkventer.
Den typen av information är intressant, antingen för att det göder våra fördomar, eller utmanar dem.
Nu tillhör jag ändå dem som tycker att medierna ska vara försiktiga med att publicera alla detaljer, åtminstone i ett första skede.
Intresserade medborgare har ändå möjlighet att får reda på hur det förhåller sig genom att söka på nätet.
Medborgarna lär sig på så sätt att medierna inte speglar verkligheten sådan den faktiskt är, utan ger tillrättalagda, intressanta berättelser med verklighetsbakgrund.
Den nya tekniken gör medborgarna mer källkritiska och självständiga om de tvingas att själv söka och sammanställa information.
Medborgarna blir på så sätt sin egen journalist. De samverkar också med andra i detta sökande efter kunskap utifrån de informationsbitar som går att snappa upp. Dessa bildar ett slags digitala barfotaredaktioner.
Detta tvingar i sin tur de traditionella medierna att fundera mer över sitt ansvar för demokratins utveckling. Och fortsätta att kvidande fundera på hur de ska skildra omvärlden. Ty fler skjutningar kommer att äga rum. Med unga män i huvudrollen.