Han närmast förkroppsligar begreppet tvärsäkerhet. Idag firar han sina 80 år tillsammans med släkt och vänner.
Mårten Arnberg är Borlängebon som via Botkyrka kom till Norrköping och Östergötland och som har varit funktionär och förtroendevald inom arbetarrörelsen och Socialdemokraterna under en stor del av sitt liv. En inbiten partigängare, utan tvekan, men han har även hunnit med att vara tjänsteman på regeringskansliet och han ledde en kommission för att få fart på byggandet i Norrköping och han har gjort inhopp på Folkbladets ledarredaktion och mycket, mycket mer.
Hans karriär framstår kanske inte som helt logisk. För det är kanske inte självklart att en profilerad politiker lyckas lirka fram lösningar som får fart på byggandet och det är kanske inte helt logiskt att samme profilerade politiker får ansvaret att som regeringstjänsteman förhandla fram avtal med kommunerna för att bryta segregationen.
Men hans karriär säger en hel del om Mårten Arnberg som person, och jag tror att det dessutom säger en del om samhället och inte minst om dagens politiska samtalsklimat.
Det talas mycket om polarisering i dessa tider, och tonläget är ofta högt. Högt tonläge och en hög konfliktnivå behöver inte betyda att det är starka viljor och vitt skilda uppfattningar som står emot varandra. Mårten Arnberg har utan tvekan bestämda åsikter, och jag tror det är just därför som hans karriär i stor utsträckning präglas av pragmatism, av förhandlingar och kompromisser.
I själva verket kan det vara så att den som är saker på sin sak ofta har närmare till kompromissen än den lite vilsne och osäkre. Den som är djupt förankrad i sina grundvärderingar behöver inte vara orolig för att förflytta sig i sakfrågor. Han eller hon vet var gränsen för kompromissandet går. Och omvänt, för den som inte riktigt vet var han eller hon hör hemma kan det kännas minst sagt farligt att röra på sig. Den som skriker är inte alltid den som känner sig mest övertygad.
Den som är trygg i sina värderingar behöver inte vara rädd att lyssna på andras åsikter och utmana sig själv. Därför borde jag inte ha blivit ett dugg förvånad när jag förstod att Mårten hade blivit ett par med Elisabeth, som på den tiden var moderatpolitiker i den fritidsnämnd som Mårten var ordförande i.
Mårten firar som sagt idag sina 80 år och har trappat ner sitt engagemang. Det är fullt begripligt, men jag inser att det han representerar behövs mer än någonsin.