Partiet har nu en egen och vad det tycks säker majoritet och borde därför utan problem kunna få "Brexit done" den 31 januari. Det är nu tre och ett halvt år sedan det brittiska folket röstade för att landet skulle lämna EU. Det går att ha förståelse för att folk tycker att det är hög tid att få saken ur världen; få utträdet gjort.
"Get Brexit done" har också varit den enastående kampanjpolitikern Boris Johnsons ledmotiv i den intensiva valrörelsen. I en första kommentar inför sina egna kampanjarbetare på fredagsmorgonen var Johnsons budskap enligt brittisk press att "vi måste höja oss" för att leva upp till det "stora förtroende som det brittiska folket visat oss." Så är det verkligen.
Under åren från folkomröstningen och framåt har det konservativa partiet visat upp interiörer och politiker som man inte trodde fanns i ett modernt västland. Fanatism och kompromisslöshet har blockerat varje försök till uppgörelser och beslut i parlamentet.
Nu är läget ett helt annat för Boris Johnson; som ju själv inte är något dygdemönster när det gäller att avhålla sig från överdrifter och drastiska formuleringar och utspel. Med en säker majoritet i ryggen får han nu chansen att visa vad för slags konservativ politik han vill undfägna britterna med.
Labour körde i drickat så att det ven om det. Sämsta valet sedan 1935 enligt vad som sägs. Magplasket är välförtjänt. Vänstersekten Momentum - ungefär som Katalys här hemma - har tagit över det stackars partiet och dess politik är en blandning av daterad socialism med förstatliganden i stor skala, ekonomisk politik av luftslottskaraktär och antisemitism. Förhoppningsvis innebär valkraschen att mer hyggliga socialdemokrater tar över rodret i Labour och ser till att Johnson till att börja med får en bra och vettig opposition.
Den riktigt stora saken med det brittiska valet är hur det kommer att påverka EU? En ledare som vinner en jordskredsseger i ett stort land på frågan "Get Brexit done" kan komma att inspirera andra ledare i andra länder på ett för EU-samarbetet olyckligt sätt. Det vill till att EU-ledarna inser hur landet ligger och inte sätter sig på för höga hästar när det brittiska utträdet nu ska förhandlas och regleras. Att britterna lämnar EU är av allt att döma ett större problem för EU än vad det är för det Förenade Kungadömet Storbritannien.