Då gjorde folk mer som det redan var bestämt

Folkbladets reporter Roland Klinga har nyligen intervjuat Holmens vd och koncernchef Henrik Sjölund.

Här är bilder från 1935 då Malfors vattenkraftverk byggdes i Ljungsbro. Det var ett annorlunda samhälle då än nu.

Här är bilder från 1935 då Malfors vattenkraftverk byggdes i Ljungsbro. Det var ett annorlunda samhälle då än nu.

Foto: TT

Ledare2022-01-29 07:10
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I intervjun som publicerades 28 januari blir det tydligt hur och varför Holmens distinkta affärsidé "att äga och förädla skog" placerar bolaget mitt i flera politiskt tunga och samhällskritiska utvecklingsområden. Skogen som sådan har blivit kontroversiell i klimatdebatten. Träd som växer binder mycket koldioxid vilket enligt somliga är ett argument för att skogen borde stå kvar där den står istället för att huggas ner och omvandlas till bland annat trähus och andra trävaror, kartong eller papper. 

Holmens målsättning att "energiaffären ska växa genom uppförande av vindkraft på egen mark" är heller inte direkt okontroversiell; för att uttrycka det milt. Motståndet mot vindkraft är starkt på många av de platser där Holmen och andra aktörer vill bygga. Många kommuner stoppar vindkraftsprojekten med stöd i sin lagliga vetorätt; redan innan den egentliga miljöprövningen har inletts.  Intervjun är befriande på många sätt. Sjölund har ett rakt och affärsmässigt driv i sin argumentation för nyttan med att göra affärer med skog och energi. Att fånga in vattnet, vinden, solen och uranet för att skapa el och energi är inte bara klimatsmart utan helt enkelt smart. Samma sak med att använda skogen - som ju Sverige i huvudsak består av - för att fånga in koldioxid i väldiga skogsområden likaväl som i smäckra trähus och i kartong och möbler. 

Henrik Sjölund är kritisk till det kommunala vetot; det finns en risk att politiken smiter från andra uppgifter - ekonomi, välfärdsutveckling med mera - om man för lättvindigt väljer att gå lokala opinioner mot vindkraft tillmötes. Den risken finns; så är det. Men det är ett annorlunda samhälle nu än då de första vattenkraft- och kärnkraftsverken byggdes. Folk gjorde mer som det "var bestämt" på den tiden. Nu får man jämka och förhandla och betala på ett annat sätt. Intill en viss gräns förstås. När riksdagen sätter upp höga mål för att snabbt fasa ut fossila bränslen så måste ju riksdagen också kunna se till att de nya kraftverken kan byggas. Annars faller snart allt om ett korthus. 

I Finspång har kommunledningen flaggat för att de kommer att använda sin vetorätt om inte Holmen modererar sina planer. I Norrköping kan man ana en framväxande politisk majoritet för att inte använda vetot. Säger kommunerna inte nej väntar en överklagansspäckad tillståndsgivningsprocess. Och folk som kanske ska bo grannar med de väldiga vindfångarna där ute i Holmen skogar; hur ska de kompenseras?