Konstprojektet Världens mammor, som finns i Motala, Skäggetorp i Linköping, Vadstena och Norrköping, är också en kvinnorörelse för demokrati.
Det startade i Motala 2016, efter att BVC slagit larm om att många nyanlända mammor och barn satt isolerade i sina hem. Till Norrköping kom projektet våren 2018.
På utställningen på Stadsmuseet i Norrköping delar mammorna, från flera länder, med sig av sina berättelser och drömmar.
Totalt är det ett par hundra kvinnor som bidragit till utställningen, även om det är färre som syns utåt.
Initiativtagaren Sira Jokinen Lisse berättar att kvinnorna jobbat med porträttfotografier, den långa drömväven med hjärtan på, lådor med livsberättelser, och färgrika målningar. I mitten står ett stort träd med mängder av löv.
– Det är mammaträdet, ett moderträd som har djupa rötter från hela världen, och som skyddar barnen, säger Sira Jokinen Lisse.
Om man går riktigt nära trädet hör man vaggvisor på olika språk.
– Forskning visar att det är när man satsar på mammorna som man får resultat, för mammorna är så viktiga för barnen. Jag vet vilka starka, fantastiska kvinnor vi har, men det är sällan kvinnornas och mammornas röster hörs, säger Sira Jokinen Lisse.
Tolv kvinnor delar på flera bildskärmar med sig av sina starka berättelser.
Sakina Henriksson, 58, Motala, kom för 34 år sedan till Sverige från Algeriet. Hon har jobbat som tolk, haft familjehem och varit handläggare vid Migrationsverket. Efter att ha blivit isolerad efter en tids sorg och svårigheter var Världens mammor en väg ut igen. Hon möttes av en kram från Sira.
– Då blev jag kär i Världens mammor, säger Sakina Henriksson.
– Det betyder allt, säger hon om verksamheten där kvinnorna träffas och skapar tillsammans.
Hon berättar att kvinnorna hon tidigare mött som tolk, som var isolerade och rädda för att träffa folk, börjat öppna sig, vara med i skapandet och vågar berätta om sig själva.
– Man kommer in i samhället och förstår mer. Världens mammor betyder allt, säger Farhio Abdinasir, 33, Norrköping, från Somalia.
– Kvinnor blir starkare, säger Farhia Shirwa, som också kommer från Somalia och bor i Norrköping.
Hon arbetar mot kvinnlig omskärelse.
– Jag har många drömmar, säger Farhio Abdinasir som drömmer om många starka mammor, om att träffa sin egen mamma igen, och om att jobba som barnskötare när hon i maj är färdig med en barn- och fritidsutbildning.