Lars-Olof Johansson är född och uppvuxen strax utanför Eksjö på småländska höglandet. I barndomshemmet kom han i kontakt med EWK som tecknade i LRF-tidningen.
– Jag minns särskilt en teckning från 1962 när Gunnar Sträng satt på en kassakista, märkt med ”skördeskadeskydd”. Det var missväxt det året och bilden ledde till diskussioner i vårt hem. På något sätt kunde EWK väcka intresse även hos en tioåring. Det säger något om styrkan i hans bildspråk, säger Lars-Olof Johansson.
Med utställningen ”Om jag finge välja” gör Lars-Olof en djupdykning i arkivet och lyfter fram mer okända originalbilder. De är från 50-talet och framåt, valda med en tanke att spegla bredden i EWK:s samhällsengagemang. I bilderna kommenterar satirtecknaren frågor om miljö, utarmningen av glesbygden, dataregistrering, vargstammens tillväxt, yttrandefrihet, rasism och äldreomsorgens problem. Djupa tankar om tidens brännande frågor görs konkreta med pennan, slagkraftigt och med en svindlande träffsäkerhet. I bilden Dataregistrering flyr Adam och Eva förskräckt undan ett allseende storebrorsöga på en väg som påminner om hålkort eller ettor och nollor.
– Den tar upp personliga integriteten och de digitala spår vi lämnar överallt. Bilden är lika aktuell med dagens Facebook-debatt och visar hur tidlös EWK var i sin analys av världen, säger Lars-Olof.
I utställningen har han också tagit med ett exempel på EWK:s långa samarbete med den centerpartistiske politikern Gunnar Eriksson, som skrev satir under pseudonymen Gunnar på Lid-arrende. Lars-Olof minns särskilt deras bok ”Svitjord, Svitjord, Fosterland”.
– Vi gav dem till farsan i julklapp, men det var nog vi barn som tittade mest i den. Det var roliga texter och roliga gubbar, minns Lars-Olof.
Till vardags är vikbolänningen Lars-Olof verksamhetsansvarig på studieförbundet Vuxenskolan och fritidspolitiker i Norrköpings kommun. Hela hans liv har präglats av centerrörelsen. Och under åren på förbundskansliet i Stockholm träffade han EWK.
– Då var han en etablerad konstnär. Det jag såg då var framför allt hans miljöengagemang.
Lars-Olof kom till Östergötland när han blev chef för centerpartiets kursgård i Mem, där kom han återigen i kontakt med EWK som var rättare på Tåby gård innan han flyttade till Stockholm.
– Kursgården i Mem betydde mycket för EWK:s kontakter. Dit kom ju höjdare från Centerpartiet och LRF.
Lars-Olof har varit med i EWK-sällskapet sedan det bildades 1993. Då var målet att skapa ett EWK-museum i Söderköping, nära EWK:s födelseort Mogata. Men istället hamnade museet 2009 på Arbetets museum i Norrköping.
– Vårt samarbete fungerar väldigt bra. Nu är vi i en process där vi funderar över vad som är sällskapets uppgift, säger Lars-Olof.
Sällskapet har en stor uppgift i att dela ut EWK-priset som om ett par veckor kommer att överlämnas till den sydafrikanske tecknaren Jonathan ”Zapiro” Shapiro. Men Lars-Olof ser också att sällskapet kan hitta en roll i att stötta EWK-museet, bland annat i arbetet med att få mer information om teckningar i museisamlingen.
– När jag skulle välja teckningar insåg jag att alla personer inte är identifierade på bilderna och att uppgifter om sammanhang ibland saknas. Där kanske sällskapet kan ha en uppgift om vi kan engagera medlemmarna runt om i landet.
Utställningen pågår till den 8 januari.