Det är i år 500 år sedan den tyske munken och teologen Martin Luther 1517 författade sina 95 teser. Han framförde klagomål mot att påven och prästerna sålde avlatsbrev till människor, så de kunde få sin tid i skärselden förkortad, ett sätt att lura människor för egen vinning, enligt Luther.
Utgångspunkten i utställningen är att det finns några genombrott vad gäller demokratiseringen av tillgång till bild och text som är revolutionerande.
Dagens datorteknik är ett exempel. Boktryckarkonsten är en annan.
Utställningen beskriver hur Luther med hjälp av pamfletter och satir och ”kändiskonstnären Lucas Cranach den äldre och den hippa skribenten Philip Melanchton” genom tryckarkonsten nådde ut till den stora massan.
– Vår utställning ger oss en unik chans att via bildanalysen närma oss nutida begrepp som poppar upp i media, såsom visselblåsare, källkritik, spin doctors och PR. Med hjälp av 500 år gammal propaganda kan vi länka det historiska skeendet kring Martin Luther, reformationen och motreformationen till sociala media, nyheter och samtalen kring lunchborden, säger Carina Milde, intendent vid EWK-museet, Arbetets museum.
Hon tycker att det här är ett bra tillfälle att prata om demokrati, religionskritik och yttrandefrihet.
Utställningen, som visas fram till den 24 september, för att sedan gå på turné, bland annat till Bokmässan, är ett samarbete mellan Arbetets museum, Sensus och Svenska kyrkan.
– Vi har mötts i det konkreta demokratiperspektivet: alla människors lika värde, säger Carina Milde och säger att man gjort utställningen neutral så tillvida att man tagit upp aspekter där man kan nå ungdomar i ett samtal om medielandskap, bildanalys och källkritik.
Katarina Wändahl, adjunkt vid Svenska kyrkan, talar om ett folkbildande anslag i utställningen, och om humorn.
Lisa Johansson, pedagog, berättar att det pedagogiska upplägget bygger på tre områden: historien om Luther, bildsymboliken och kopplingen till nutidens satir.
En symbolkarta ger ingångar till dåtidens satir, där påven avbildades som en åsna. En del av utställningen visar också motreformationens satir.
Luther översatte Bibeln från latin så den blev tillgänglig för alla, och menade att alla har samma värde inför Gud. Den äldre Luther uppvisade dock antisemitiska drag, något som nazisterna senare använde sig av.